På söndag är det val till Europaparlamentet i Sverige. Att fritt kunna rösta i allmänna och fria val är något vi ska vara tacksamma för och värna i Sverige. Så är det långt ifrån överallt i världen. Allmän rösträtt har vi haft i snart hundra år i vårt land, men vägen dit var lång och mötte ofta motstånd. Att slå vakt om de allmänna valen borde vara en självklarhet för oss som tror på ett demokratiskt samhälle, det finns alltför många intressen i världen som vill inskränka den för oss självklara rätten att fritt rösta på det parti man menar verka för ett öppet och demokratiskt samhälle.
Är detta något som berör kyrkorna i Sverige? Även om en del menar att kyrka och politik helst inte ska blandas ihop är det nog ändå glädjande många som svarar ja på den frågan. Att tro på att Gud blev människa som vi, betyder att vi är kallade att leva i samklang med två verkligheter: Guds liv och den historiska verklighet i vilken lever i. Vi kan aldrig separera dessa båda verkligheter och därför är det en kristen uppgift att konstruktivt gestalta Guds verklighet mitt i vår egen situation. Det är ett sätt att ta del i Guds mission, Guds sändning i världen. På ett väldigt fint sätt gestaltade kyrkorna i Jönköping detta på första maj i år, när man firade gemensam friluftsgudstjänst och lät stadens klockor ringa som en manifestation för integration och medmänsklighet.
Inför den andra valomgången i det peruanska presidentvalet 2011 skrev den peruanske befrielseteologen Gustavo Gutiérrez en krönika i tidningen La República med rubriken Un voto de conciencia (’en röst av medvetenhet’). Medvetenhet och vetenskap hänger ihop och med rubriken ville han säga att ett medvetet val måste bygga på någon form av omvärldsanalys: hur ser vårt samhälle ut och hur vill vi att det ska se ut? Gutiérrez menar att vi måste gå utanför våra egna intressen och sätta andras i förgrunden och då särskilt de mest utsatta. Då blir en medveten röst ett sätt att bidra till att skapa ett samhälle där allas rättigheter respekteras. Så frågan vi ska ställa oss när vi står i röstbåset är: hur påverkar min röst de mest utsatta i samhället?
För Gutiérrez och också kyrkorna i Jönköping, tror jag, är detta i första hand inte ett politiskt ställningstagande, utan en djupt teologisk fråga. Solidariteten med de utsatta är inte något som kyrkan kan välja eller välja bort utan är något som är konstitutivt för kyrkan. Grunden för solidariteten handlar inte om ett etiskt eller moraliskt handlingsalternativ utan har sin grund i att vi ska leva i Kristi efterföljd. Så får tron politiska konsekvenser.
Så i den mån kyrkan har en politisk agenda, handlar det om att slå vakt om livets krafter i en omvärld där livet ofta hotas på olika sätt. Så nu i valspurten inför EU-valet och under resten av detta ”supervalår” fortsätter jag att be med temat från Kyrkornas världsråds generalförsamling förra året: Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.
/Olle Kristenson
