Den här tiden på året står den västliga grenen av kristenheten i brytpunkten mellan det gamla och nya kyrkoåret. Allvar och en stilla förväntan inför att ta emot honom som kommer till oss i julnatten. Det är mycket som ska ordnas inför jul. Adventstiden vill hjälpa oss att inte tappa fokus: hur tar vi emot honom som lät sig födas in i vår tillvaro?

Det är många människor i vår värld som har andra bekymmer än att förbereda årets julfirande. Över 65 miljoner människor är fortsatt på flykt antingen i sitt eget land, i grannländer eller på väg till andra kontinenter. Många söker sig på farofyllda vägar till Europa och några kommer till Sverige. Om detta har vi på Sveriges kristna råd (SKR) uttalat oss om många olika sätt under de senaste åren, bland annat i Juluppropet förra året och nu senast den här veckan i en artikel i Svenska Dagbladet.

Några av dem som söker asyl i Sverige möter engagerade människor i våra församlingar och vill gärna själva komma fram till kristen tro. Deras situation försöker SKR möta på olika sätt till exempel genom de tiotalet kurser om ”Konvertiter i asylprocessen” som vi erbjudit anställda och frivilliga medarbetare i olika församlingar runt om i landet. Där går vi igenom hur asylprocessen går till och hur församlingarna kan leda dem fram till en personlig kristen tro och kanske låta sig döpas in i en kristen gemenskap. Det är ofta en lång process och innebär ett stort ansvar i församlingen. Det är inte säkert att en övergång till kristen tro innebär att man automatiskt erbjuds asyl och uppehållstillstånd i Sverige.

Frågan om hur en sekulär myndighet ska kunna pröva äktheten i en människas religiösa tro är inte enkel, vilket Migrationsverket och Migrationsdomstolarna är väl medvetna om. Därför har de i dialog med SKR bjudit in företrädare för kyrkorna att medverka i kurser som berör detta. Den här veckan har jag tillsammans med prästen i Svenska kyrkan, Håkan Sandvik mött knappt 20-talet unga jurister som är verksamma vid migrationsdomstolarna i kursen om Religiös och sexuell identitet i asylmål. Kan detta ha någon betydelse?

Ja, faktum är att detta var ett av mina mest meningsfulla uppdrag i höst. Det är sällan man möter ett så genuint intresse av att verkligen vilja sätta sig in i vad religion och människors tro betyder för en människa.

De unga juristerna inser att kunskapsfrågor som hur många böcker det finns i Bibeln är trubbiga instrument när det gäller att bedöma djupet i människors tro. I stället bör det vara öppna frågor som till exempel ”Vad betyder Jesus i ditt liv?” Och när Håkan talar om yrkesstoltheten hos präster och pastorer att inte döpa snabbt och urskillningslöst förstår juristerna precis vad vi talar om.

Om nu Migrationsverket och Migrationsdomstolarna verkligen bemödar sig om att möta asylsökande konvertiter med respekt måste nu kyrkorna säkerställa sina rutiner i konvertiternas process i växandet in i den kristna gemenskapen. Vi måste på ett trovärdigt sätt visa att vi lever upp till vår yrkesstolthet när vi möter människor som vill komma till kristen tro och inte lättvindigt skyndar på processen. Då kommer också de intyg vi skriver om konvertitens tro att väga tyngre inför myndigheterna.

Så får detta för mig bli något som jag tar med mig in i det nya kyrkoåret, Ett nådens år.
Låt oss önska varandra detta och fortsätta vår bön:
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.

/Olle Kristenson

Fortsätt läsa mer från oss