Alvik den 2014-01-23
Till
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
(e-post till ju.17@regeringskansliet.se)
Yttrande över departementspromemorian
Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet
(Ds 2013:72)
Ju2013/7886/L7
Inledning
Kyrkorna I Sverige har ett långt engagemang för en rättssäker och human asylprövning i Sverige och i Europa som kommer till uttryck på olika sätt. Runt om i församlingar möter vi dagligen personer som söker asyl i Sverige. Genom Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, med nära relationer till SKRs arbetsgrupp för migration och integration, följer vi enskilda ärenden som speglar rättsutvecklingen i Sverige. Sveriges kristna råd är medlem i CCME (Churches’ Commission for Migrants in Europe) och samverkar genom CCME med andra kyrkor och kyrkrelaterade organisationer för att EU:s gemensamma asylsystem på bästa sätt ska kunna ge skydd och ett värdigt mottagande till dem som behöver det.
Implementeringen av EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv är därför av vikt för kyrkorna I Sverige och vi har med intresse tagit del av förslagen i promemorian. Samråd har i beredningen skett med vår medlemskyrka Svenska kyrkan.
Övergripande synpunkter
Sveriges kristna råd bedömer att förslagen i promemorian kring genomförandet av EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv i svensk rätt i stort är korrekta och genomarbetade och innebär några förbättringar vad gäller rättssäkerhet och humanitet. Vi delar Svenska kyrkans syn att det mot bakgrund av skyddsgrundsdirektivets formuleringar finns anledning att i den svenska utlänningslagen precisera barnspecifik förföljelse och även vikten av barnspecifik landinformation. Utifrån de erfarenheter som redovisats i vår arbetsgrupp vill vi stryka under att mer bör göras för att underlätta för att de som får skydd i Sverige får bostad och möjlighet att komma igång med de integrationsfrämjande åtgärder som de enligt direktivet är berättigade till.
Barnspecifik förföljelse (7.1 och 7.2)
Sveriges kristna råd anser att utlänningslagen bör precisera barnspecifik förföljelse som ett skäl för flyktingstatus. I vissa områden riskerar barn exempelvis att bli rekryterade som barnsoldater eller att bli utsatta för könsstympning.
I Skyddsgrundsdirektivets artikel 9 som behandlar förutsättningarna för att betraktas som flykting preciseras köns- och barnspecifika handlingar i punkt 2 f) som en typ av förföljelse som kan ge grund för flyktingstatus. Nödvändigheten av att i prövningen beakta former av förföljelse som är specifika för barn återges även i punkt 28 i inledningen av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.
Sveriges kristna råd anser att det är viktigt att precisera barnspecifika handlingar som en grund för flyktingskap eftersom barns egna asylskäl inte utreds i samma utsträckning som de vuxnas.
Barnspecifik landinformation (7.1 och 7.2)
I det omarbetade direktivets artikel 4.3a framgår att i bedömningen om internationellt skydd ska alla relevanta uppgifter om ursprungslandet beaktas, inbegripet lagar och andra författningar samt det sätt på vilket dessa tillämpas. Frågan om korrekt landinformation återkommer i artikel 8.2 som rör inre flyktalternativ.
Sveriges kristna råd vill betona vikten av att det finns barnspecifik landinformation tillgänglig som berör situationen i landet för barn samt att denna används i utredningen. Landinformation bör innefatta hur barnets rättigheter efterlevs i praktiken.
Vidare anser vi att det ska framgå att den relevanta informationen även kan inhämtas från frivillig- och barnrättsorganisationer, inte enbart från källor som FN och EU. Detta för att ge en mer nyanserad bild av situationen i landet/regionen. Information från frivilligorganisationer fokuserar oftare på den praktiska tillämpningen av lagar och riktlinjer, vilket är ett viktigt komplement om hur situationen verkligen är på en viss plats.
Rätt till bostad och integrationsfrämjande åtgärder (7.4.7 och 7.4.8)
Sveriges kristna råd vill påpeka att den tillgång till bostad som nämns i skyddsgrundsdirektivet artikel 32 är en brännande fråga i Sverige idag. Många av de som får skydd i Sverige blir under långa tider kvar på ett mottagningsboende utan möjlighet att komma igång med sin etablering i Sverige eftersom det saknas kommunplatser. Enligt Migrationsverket förväntas 15 900 platser saknas vid utgången av året. Inte minst för barn är det viktigt att så snart som möjligt få kontinuitet och trygghet i vetskapen om att kunna bo kvar på en plats under en längre tid. Bristen på kommunplatser påverkar i sin tur de integrationsfrämjande åtgärder som benämns som en rättighet i artikel 34 i direktivet. Vi anser att stat, kommuner och myndigheter i högre grad behöver samverka för att bereda plats för dem som får skydd i Sverige.
Det fortsatta arbetet på EU-nivå
Det omarbetade skyddsgrundsdirektivet innebär flera förbättringar. Det är till exempel positivt att det nu uppställs gemensamma skyddsgrunder och villkor för konventionsflyktingar och skyddsbehövande i övrigt. Det är också mycket positivt att barnspecifika och könsspecifika grunder för förföljelse benämns. Att det skydd som eventuellt kan erbjudas i hemlandet ska bedömas som effektivt och varaktigt är ett mycket viktigt förtydligande.
Samtidigt är det tveksamt om de här förbättringarna kommer kunna komma till rätta med de stora diskrepanser som finns mellan olika EU-länder vad gäller bedömningen av skyddsbehov. Studier av till exempel FN:s flyktingkommissarie UNHCR och ECRE (European Council on Refugees and Exiles) har visat på stora skillnader i EU-ländernas bedömning av personer från samma land och med liknande skyddsbehov. Detta är allvarligt eftersom Dublinförordningen samtidigt förhindrar personer som söker asyl att själva välja det land där de vill få sina skyddsskäl prövade. Det omarbetade skyddsgrundsdirektivet utgör ett viktigt steg på vägen mot ett mer enhetligt asylsystem i EU men betyder inte att medlemsländerna är i mål med detta viktiga arbete.
För Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare
Handläggare: Björn Cedersjö, tel 08 -453 68 23 bjorn.cedersjo@skr.org
