Enligt det preliminära valresultatet röstade 781.195 svenska medborgare på Sverigedemokraterna i valet i söndags. Medierna svämmar över med kommentarer och tolkningar av detta. ”Hur kan mer än var tionde svensk väljare ge sin röst till ett främlingsfientligt parti med rasistiska och nazistiska rötter?” frågar sig ledarskribenten i Dagens Nyheter. Skälen uppfattas vara oro för jobben och samhällsförändringar, främst kopplat till antalet flyktingar som tas emot i Sverige.
Jag har väldigt svårt att tro att alla dessa personer är rasister i ordets rätta bemärkelse. Rasdiskriminering innebär enligt den lite krångliga beskrivningen i FNs konvention ”varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”
Visst är det alltför lätt att bortdefiniera människor genom att kalla dem rasister? Eller liberalteologer, fundamentalister, åsiktsvänster, stockkonservativa, höger eller liknande? Så ofta leder det till att ”vi” står mot ”dom”. Är inte de flesta av oss mycket mer nyanserade än en enkel beteckning?
Ett av mina viktigaste minnen från sommarens politikervecka i Almedalen är vad en debattör sa. Han menade att vi ofta låter människor vara invandrare i flera generationer. Vi talar om andra eller tredje generationens invandrare. Istället borde vi tala om första generationens svenskar. Den person som kommer till Sverige och får asyl bör alltså beskrivas som första generationens svensk. Jag tror det gör avgörande skillnad i hur vi bemöter varandra.
Hur kan man då tala om frågor om integration och migration på ett bättre sätt? En väg är att starta i det manifest som Sveriges kyrkor publicerade i Almedalen 2013 (bilden ovan) Manifest för en ny tidsanda – i migrationens, medmänsklighetens och mångfaldens tecken.
Vill man agera konkret kan man under senare delen av hösten samverka i det projekt mot främlingsfientlighet som SKR fått resurser till från regeringen. Länk Mer info om det kommer med tiden.
Björn Cedersjö
