Till:
Justitiepartementet
Enheten för samordning av samhällets krisberedskap
103 33 Stockholm
Alvik den 9 maj 2023
Yttrande över betänkandet ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” (SOU 2022:57)
Diarienummer: KS 2023–0329
Sveriges kristna råd har varit remissinstans för betänkandet. Våra medlemskyrkor är olika starkt involverade i totalförsvarets organisation, men alla har erfarenhet av att stötta människor i kris. Trossamfundens bidrag till krisberedskapen är också utgångspunkten för detta svar.
Synpunkter på förslaget
Sammanfattning
Sveriges kristna råd:
- tillstyrker förslagen i utredningen
- understryker vikten av att tillvarata trossamfundens erfarenhet och kunskap i att möta människor i kris
- påpekar vikten av att tillvarata trossamfundens kulturella kompetens vid utformningen av strukturer och rutiner gällande skydd av civilbefolkningen vid höjd beredskap
- understryker vikten av att tänka in människors existentiella behov i krisberedskapsplanering
- efterlyser en dialog om den nationella krissamordningen med trossamfunden
- noterar en språklig förskjutning från civil beredskap till civilt försvar
Kommentar
Sveriges kristna råd rymmer 26 olika samfund och 3 observatörer. I denna mångfald ryms olika närhet till totalförsvarets organisation och olika syn på vilket som är samfundens roll. Gemensam är dock viljan, erfarenheten och kompetensen att stötta vid kriser.
Strukturer för krisberedskap
Bland Sveriges kristna råds medlemskyrkor återfinns Svenska kyrkan, som är det samfundet som är närmast knuten till totalförsvaret genom både lagstiftning och den struktur som har byggts upp lokalt, regionalt och nationellt. Vi uppskattar att utredningen betonar trossamfundens roll, och är stolta över det viktiga arbete med krisstöd nationellt och internationellt som trossamfunden gör.
Andra samfund och observatörer är i mindre grad involverade i arbetet med uppbyggnaden av totalförsvaret. Ett flertal ingår i diverse krisberedskaps-konstellationer på kommun- och regionnivå. Samordningen på nationell nivå sker dock främst med Svenska kyrkan. Vi upplever att det därmed finns en risk att tappa trossamfundens särskilda kompetens i processen, både när det gäller förmågan att mobilisera frivilliga, att överbrygga kulturella och språkliga barriärer, och att bemöta människors existentiella behov i krissituationer.
Sveriges kristna råds medlemskyrkor har olika stora resurser för nationell krissamordning. Ett befintligt och uppskattat forum är SST:s krissamordningsgrupp. Vi tror dock att samarbetet kan förbättras ytterligare och menar att en mindre översyn av den nationella samordningen med de frikyrkliga och ortodoxa samfunden samt katolska kyrkan kunde övervägas.
Kulturell kompetens och förtroendekapital
Flera av våra medlemskyrkor har en hög andel utlandsfödda medlemmar. Bland dessa, inte sällan ortodoxa kyrkor, finns såväl väl etablerade och integrerade samfund som sådana vars självbild är den av en ”etno-andlig oas” i Sverige. Förtroendet för prästerskapet i alla dessa samfund är mycket hög, även där språkkunskaper på svenska samt förtroende för och kontakt med offentliga aktörer i Sverige är begränsade.
Här finns all anledning att tillvarata den kulturella kompetensen och förtroendekapitalet i samarbetet mellan svenska myndigheter och trossamfunden. Goda exempel på detta har observerats under Coronapandemin, där exempelvis ortodoxa kyrkorna bidragit till myndigheternas spridning av viktig information till sina medlemmar, bland annat på de språk som används inom respektive gemenskap. Samma har skett i katolska kyrkan och vissa frikyrkliga församlingar.
Vi vill peka på vikten av att tänka in kulturell och språklig kompetens i utformningen av strukturer och rutiner, och vill understryka den kompetens och det förtroendekapital som finns hos trossamfunden.
En språklig förskjutning från kris till krig
Det finns olika syn bland våra medlemskyrkor och observatörer gällande kyrkans roll i totalförsvarssammanhang. Som kristna är vi måna om och vana vid att stötta vid kriser, men övergången från krisberedskap till att ingå i en försvarskontext är inte självklar för alla våra medlemskyrkor och observatörer.
Vi noterar därför den språkliga förskjutningen från krisberedskaps- till försvarsterminologi. Vinsten med att införa försvarsterminologi i områden som rör kris i bredare mening är inte uppenbar.
För Sveriges kristna råd
Sofia Camnerin, generalsekreterare, telefon: 08-453 68 01
Handläggare: Benjamin Ulbricht, 08-453 68 08
