En långsiktigt hållbar migrationspolitik

Till
Justitiedepartementet
103 33  Stockholm

e-post:
ju.remissvar@regeringskansliet.se
ju.ema@regeringskansliet.se

Alvik den 5 december 2020

Yttrande över SOU 2020:54
En långsiktigt hållbar migrationspolitik

Diarienummer Ju2020/03215

Kyrkorna i Sveriges kristna råd har lång erfarenhet av att möta asylsökande och nyanlända. Arbetet för och med människor på flykt är ett utflöde av medmänniskors engagemang och kyrkans diakonala uppdrag. Runt om i olika församlingar pågår dagligen en omfattande verksamhet av social och stödjande karaktär. Det är mot bakgrund av detta och den samlade kunskap och erfarenhet som finns inom medlemskyrkorna i Sveriges kristna råd som vi yttrar oss över betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Vi vill samtidigt uttrycka att vi är förvånade över att Sveriges kristna råd inte finns med på listan över remissinstanser.

Sammanfattning

–  Sveriges kristna råd välkomnar utredningens ambition att lägga fram en långsiktig, human och hållbar migrationspolitik. Sveriges kristna råd anser dock inte att betänkandets förslag når detta mål.

–  Sveriges kristna råd anser att permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel. Sveriges kristna råd avstyrker därmed förslaget om att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade.

–  Sveriges kristna råd anser att – om uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade – flyktingar och alternativt skyddsbehövande bör likställas och beviljas minst treåriga uppehållstillstånd vid första beslutstillfället. Sveriges kristna råd anser även att tillståndstiden bör vara längre än vad som föreslås i betänkandet för uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl.

– Sveriges kristna råd anser att – om permanenta uppehållstillstånd inte ska vara huvudregel – permanenta uppehållstillstånd bör beviljas vid första förlängningstillfället om skyddsbehov eller humanitära skäl kvarstår.

–  Sveriges kristna råd avstyrker förslaget om krav på svenska- och samhällskunskap samt försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd.

–  Sveriges kristna råd avstyrker förslaget att skyddsbehövande ska omfattas av försörjningskrav vid familjeåterförening. Sveriges kristna råd ser även att de högt ställda försörjningskraven utgör hinder för familjers möjlighet att leva tillsammans.

–  Sveriges kristna råd är positiv till en återgång till synnerligen ömmande omständigheter. Dock bör även särskilt ömmande omständigheter för barn återinföras.

–  Sveriges kristna råd anser att en bred utredning kring rättssäkerheten i asylprocessen bör tillsättas.

Sammanhang

Innan vi ger konkreta synpunkter på förslagen vill vi påminna om följande sammanhang och motiv för kyrkornas engagemang:

Kyrkorna i Sverige har sedan länge ett starkt engagemang för människor på flykt och människor som är nya i Sverige. Detta grundar sig i en kristen människosyn, som är barmhärtighet och kärlek, vilken värnar varje människas okränkbara värde som skapad till Guds avbild och i Bibelns enträgna maning att värna om främlingen. Tidigt i Bibeln finns följande regel: ”Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv.” (3 Moseboken 19:33-34). Att välkomna främlingen in i gemenskapen är en handling som i den kristna tron bär ett välsignelselöfte: ”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det” (Hebreerbrevet 13:2).

Sedan länge är därför de kristna kyrkorna i Sverige – liksom runt om i världen – engagerade i flykting- och invandringsfrågor på olika sätt. Detta kommer framförallt i uttryck genom stöd till människor som söker sig till kyrkor – det kan handla om behov av samtal, juridisk rådgivning, ekonomiskt stöd eller en fristad från förföljelse – och uppsökande verksamhet till exempel vid Migrationsverkets förvar och asylboenden. Migrationsfrågor är i högsta grad frågor som inte känner några nationella gränser. Kristna kyrkor i Sverige arbetar genom sitt internationella biståndsarbete för en värld där människor inte behöver fly sina hem och finns också på plats för humanitära insatser vid flyktingläger och bland utsatta migrantarbetare. Sveriges kristna råd ser ett behov att inom ramen för svensk utrikes- och utvecklingspolitik analysera och adressera grundorsakerna bakom ofrivillig migration. Detta internationella engagemang bör aldrig ställas mot eller ens delvis ersätta åtagandena i den nationella svenska migrationspolitiken.

Som kyrkor och som kristna är vi kallade att vara salt i världen, att protestera mot orättvisor och att arbeta för ett bättre samhälle för alla människor. Vi gör det tillsammans med de många andra som vill verka för det gemensamma goda, global solidaritet och ett samhälle som välkomnar främlingar, bryr sig om de som flyr faror samt försvarar den som är utsatt. Vi ser de universella mänskliga rättigheterna som en god konkretisering av vad det innebär att värna människovärdet.

Vårt uppdrag är inte slutfört. Vi vill på olika sätt fortsätta att arbeta för ett välkomnande och inkluderande samhälle. Och vi vill fortsätta att på ett kritiskt och konstruktivt sätt granska lagstiftning, politisk och juridisk praxis och myndigheternas arbete inom migrationspolitikens område. Utifrån kristen människosyn vill Sveriges kristna råd bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Vår kristna tro på detta område kan sammanfattas i följande huvudpunkter:

1  Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.

2  Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.

3  Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.

4  Familjer har rätt att leva tillsammans.

5  Alla har ansvar för en god samhällsutveckling.

6  Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle – ”nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor”.

Hur dessa grundläggande övertygelser ska omsättas i konkret politik är inte självklart. Många omständigheter ska vägas in. Även kristna människor drar olika slutsatser. Vi är väl medvetna om den många gånger svåra situation som politiskt ansvariga har, och vi har respekt för den vånda som beslut ibland måste fattas med, särskilt när vårt samhälle ställs inför större påfrestningar.

Vi menar att kyrkornas uppgift framförallt är att påminna om och själva leva de grundläggande värderingar som vi uppfattar komma ur evangeliet och buden om att älska Gud och älska medmänniskan. Många av dessa värderingar delas såväl av företrädare för andra religioner som av människor som inte identifierar sig med någon viss tro eller religion.

Övergripande synpunkter

Sveriges kristna råd anser att en långsiktig, human och hållbar migrationspolitik är av största vikt för att säkerställa människors rätt till skydd och rätt att få leva tillsammans med sin familj. Därför välkomnade Sveriges kristna råd regeringens besked om att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av det svenska regelverket med ambitionen att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar.

Människor har alltid förflyttat sig i världen och kommer fortsätta göra det. Människor migrerar av olika skäl såsom arbete, studier, familjeskäl, krig och förtryck. I världen finns det 79,5 miljoner människor på flykt enligt FN:s flyktingkommissariat. Av dessa är 45,7 miljoner människor på flykt inom sina egna hemländer. De flesta av människorna på flykt utanför sitt hemland befinner sig i grannländer (73 procent).[1] Enbart en bråkdel av människorna på flykt i världen kommer till EU och Sverige.

Sveriges kristna råd anser att en långsiktig, human och hållbar svensk migrationspolitik måste ta hänsyn till den globala migrationen och flyktingsituationen samt utgå från de rättigheter som människor bär. En långsiktigt hållbar migrationspolitik måste även ge människor på flykt förutsättningar att integreras i Sverige och förutsättningar att aktivt bidra till det svenska samhället. Vi uppfattar att de förslag som läggs fram i betänkandet snarare utgår från hur människor kan hindras från att komma till och stanna i Sverige.

Det är inte mängden flyktingar som hotar vårt välfärdssamhälle. Det som hotar är snarare att vi förlorar våra grundläggande värderingar och kontakten med livet. Att Sverige gått från stor generositet till miniminivå i humanitet är en djupt olycklig utveckling. Vi anser att det är viktigt att hela tiden medvetet framhålla grundläggande principer om alla människors lika värde som konkretiserats i ett antal konventioner, typ rätten till asyl. Om vi inte gör det är det tyvärr sannolikt att en hårdare praxis också smittar av sig på våra grundläggande värderingar av öppenhet, generositet och medmänsklighet. Vi oroas av att intentionen i flera av partierna tycks vara att göra en eventuell tillvaro i Sverige så ogästvänlig och svår att betydligt färre än tidigare ska försöka nå vårt land. Det är en oroande utveckling av svensk asyl- och flyktingpolitik, som leder till den uppfordrande frågan om vilka grundläggande värderingar och vilken människosyn Sverige vill stå för.

 4  Faktorer som påverkar var människor söker asyl

I kapitlet redovisas forskning på området. Här framgår att faktorer som gör att människor lämnar sina hemländer (push-faktorer) och vilka faktorer som påverkar valet av destinationsland (pull-faktorer) är komplexa. Det är därmed svårt att generalisera resultaten av dessa forskningsstudier. Den förda migrationspolitiken i ett specifikt land är bara en av flera faktorer som påverkar de beslut som människor på flykt fattar. Det är dessutom svårt att visa på kausala samband mellan en policy- eller lagstiftningsåtgärd och en förändrad omfattning eller sammansättning av migration till ett land.

Sveriges kristna råd vill därför påtala att det tycks finnas en övertro i den politiska debatten kring hur den tillfälliga lagen påverkat antalet asylsökande till Sverige och inte minst kring vilken effekt en framtida restriktiv svensk migrationslagstiftning har på antalet asylsökande.

6  Uppehållstillståndens längd

Sveriges kristna råd anser att permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel och avstyrker därmed förslaget om att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade.

Sveriges kristna råds erfarenhet är att permanenta tillstånd ger människor som är nya i Sverige trygghet vilket är en viktig förutsättning för en god integrationsprocess. Det är dock värt att betona att permanenta tillstånd är en av flera komponenter som skapar förutsättningar för en lyckad integrationsprocess.

Sveriges kristna råd vill, liksom i sina tidigare yttranden, lyfta de negativa konsekvenser som tidsbegränsade uppehållstillstånd medför för individ och samhälle. Den ovisshet som de tidsbegränsade tillstånden innebär för nyanlända riskerar att leda till oro, ohälsa och långvarig utdragen stress. Nyanlända med tidsbegränsade uppehållstillstånd har, jämfört med nyanlända med permanenta uppehållstillstånd, i högre utsträckning nedsatt psykisk hälsa. Därutöver innebär de tidsbegränsade tillstånden svårigheter att få tillgång till sjukvård och att tillgodogöra sig den vård som erbjuds.[2] Tidsbegränsade tillstånd leder även i vissa fall till svåra överväganden kring behandlingsåtgärder för hälso- och sjukvårdspersonal.[3]

Barn på flykt är i en särskilt utsatt situation. Korta tidsbegränsade tillstånd riskerar att negativt påverka barn och deras rätt till utveckling, rätt till trygghet och skydd samt rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa. Sveriges kristna råd vill betona att FN:s konvention om barnets rättigheter förordar långsiktiga hållbara lösningar för barn som är på flykt.[4]

Regeringen och flera av de politiska partierna har framhållit att Sverige inte bör avvika från de andra EU-länderna när det gäller längd på tillstånd. Längden på tillstånd varierar mellan EU-länderna och ett antal EU-länder har längre tillstånd än vad betänkandet föreslår ska gälla i Sverige. Ett genomsnittligt uppehållstillstånd i EU är fem år för flyktingar och tre år för alternativt skyddsbehövande.[5] För det fall tidsbegränsade tillstånd införs som huvudregel anser Sveriges kristna råd att tillstånden bör vara längre än kommitténs förslag. Detta skulle inte heller avvika från de andra EU-länderna.

Därutöver anser Sveriges kristna råd att det bör vara samma längd på uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Båda grupperna är i behov av skydd och det finns inte stöd för att alternativt skyddsbehövande generellt skulle ha behov av skydd en kortare tid än en flykting. Vidare rekommenderar FN:s flyktingkommissariat[6] och EU-kommissionen[7] att flyktingar och skyddsbehövande bör likabehandlas.

Förslagen i betänkandet om längre tillstånd för flyktingar än för alternativt skyddsbehövande innebär även ett incitament för den enskilde att överklaga statusen vilket även innebär högre kostnader för staten än om båda grupperna beviljas permanenta eller lika långa tillstånd.

Sveriges kristna råd anser vidare att tillståndstiden bör vara längre än vad som föreslås i betänkandet för uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. De korta tillstånden som föreslås innebär många gånger svårigheter för individer med allvarlig sjukdom att tillgodogöra sig den vård de har behov av och försvårar för sjukvården att lägga upp en effektiv och långsiktig behandlingsplan.

Med korta tidsbegränsade uppehållstillstånd måste enskilda individer relativt ofta ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd. Skulle de lämna in en förlängningsansökan för sent, efter uppehållstillståndet löpt ut, har de inte längre rätt till de bosättningsbaserade förmånerna, utan hamnar tillbaka i lagen om mottagande av asylsökande vilket innebär betydligt sämre förmåner.

Under 2019 fick 98 procent av de skyddsbehövande sina tidsbegränsade tillstånd förlängda.[8] Detta återspeglar även att skyddsbehövande har en skyddsstatus som är tillsvidare även om uppehållstillståndet är tidsbegränsat. För att en skyddsstatus ska upphöra ställs mycket höga krav. Med tidsbegränsade uppehållstillstånd och återkommande förlängningsansökningar kommer statens kostnader för prövning öka. Därutöver innebär tidsbegränsade tillstånd som huvudregel att även ytterligare kostnader tillkommer för andra offentliga myndigheter som i ökad utsträckning behöver kontrollera att individer har rätt till vissa förmåner.

Sveriges kristna råd ser därmed att förslagen om tidsbegränsade tillstånd inte bara innebär kostnader för de enskilda individerna i form av ovisshet och otrygghet utan även högre offentliga kostnader.

7  Permanenta uppehållstillstånd

Sveriges kristna råd anser att – om permanenta uppehållstillstånd inte ska vara huvudregel – permanenta uppehållstillstånd bör beviljas vid första förlängningstillfället om grunden för tillståndet kvarstår. Sveriges kristna råd avstyrker föreslaget om krav på svenska- och samhällskunskap samt försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd. Sveriges kristna råd vill särskilt betona att för personer som bedömts vara skyddsbehövande bör möjligheterna till permanenta uppehållstillstånd uteslutande bestämmas av skyddsbehov.

Kunskaper i det svenska språket och hur det svenska samhället fungerar är en viktig del av en integrationsprocess. Kyrkorna inom Sveriges kristna råd driver språkcaféer, samhällsvägledning och arbetsmarknadsinsatser. Kyrkornas anställda och ideella är därmed en del av integrationsprocessen. Våra erfarenheter visar på att trygghet är avgörande för att kunna ta till sig kunskap. Permanenta tillstånd främjar därför individernas möjligheter att ta till sig kunskap i svenska språket och om samhället och därmed i förlängningen möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på språk och samhällskunskap för permanent tillstånd är därmed kontraproduktivt. Sveriges kristna råd vill också påminna om att inte alla arbeten förutsätter kunskaper i svenska. Därtill kommer dessa krav på kunskaper i svenska för permanenta tillstånd gälla generellt[9] oavsett grund för uppehållstillstånd, även för arbetskraftsinvandrare som arbetar inom branscher i Sverige där arbetsspråket är engelska.

Ur ett jämställdhetsperspektiv bedömer Sveriges kristna råd att försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd riskerar att drabba utlandsfödda kvinnor hårdare än män då nyanlända kvinnor arbetsmarknadsetablering tar längre tid än mäns. Dessutom får utrikes födda kvinnor inte tillgång till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser i samma utsträckning som män.[10]

I betänkandet föreslås att vandelskravet ska uppfyllas för de som uppnått straffmyndig ålder. Det innebär att barn som är 15–17 år omfattas av detta krav. Sveriges kristna råd anser att det utifrån ett barnperspektiv vid bedömning av vandel bör göras en åtskillnad mellan straffmyndiga barn och vuxna.

För det fall att krav för permanenta tillstånd införs välkomnar Sveriges kristna råd förslaget i betänkandet att barn och personer som har rätt att uppbära pension ska undantas från sådana krav. Vidare välkomnar Sveriges kristna råd föreslaget om en ventil som innebär att ytterligare personer kan undantas från kraven om det föreligger synnerliga skäl, exempelvis personer med funktionshinder eller sjukdom. Ventilen föreslås vidare att omfatta personer som befunnit sig i en längre tid i Sverige och som trots ansträngningar inte lyckats klara kraven. Formuleringen ”synnerliga skäl” innebär dock att ventilen kommer att vara mycket snäv och Sveriges kristna råd bedömer därför att väldigt få med sjukdom eller funktionshinder kommer omfattas. Sveriges kristna råd anser att ventilen borde vara bredare och förordar därför att det ska räcka med att det föreligger ”särskilda skäl”. Vidare anser Sveriges kristna råd att det bör förtydligas vad som avses med ”en längre tid”.

Sveriges kristna råd vill belysa att betänkandets förslag kan leda till komplicerade situationer för familjer där familjemedlemmar kan ha olika typer av tillstånd. Sveriges kristna råd uppmanar regeringen att ytterligare analysera denna fråga.

Krav för permanent uppehållstillstånd kommer innebära en mer komplex prövning för de tillämpande myndigheterna då bedömningar ska göras om enskilda individer uppnått de olika kraven. Detta kommer leda till ökade kostnader för staten.

8-9  Anhöriginvandring och försörjningskrav

Rätten till familjeliv är en grundläggande mänsklig rättighet och fastställs i ett flertal internationella konventioner och EU-direktiv.[11]

Sveriges kristna råd instämmer i kommitténs bedömning att alternativt skyddsbehövande ska ges rätt till anhöriginvandring på samma villkor som flyktingar. Vidare välkomnar Sveriges kristna råd att rätten till anhöriginvandring återinförs för nära anhöriga som ingått i samma hushåll och har ett särskilt beroendeförhållande till anknytningspersonen.

Sveriges kristna råd är positiv till att kommittén för ett resonemang om att ett samboförhållande kan ha förelegat trots att ett par inte kunnat leva tillsammans i hemlandet och att det vid en prövning ska göras en helhetsbedömning. Regeringen bör dock än tydligare anpassa regelverket för att säkra att exempelvis HBTQ-personer har rätt att återförenas med sin familj.

Sveriges kristna råd avstyrker förslaget att skyddsbehövande som vill återförenas med sina familjemedlemmar, efter tremånadersfristen, ska omfattas av försörjningskravet. Sveriges kristna råd är fortsatt kritisk till den höga nivån på försörjningskraven, som många har svårt att uppfylla. Det finns därför en risk att vissa familjer aldrig kan återförenas, trots att anknytningspersonen har arbetsförmåga. Det finns många exempel på hur anknytningspersoner har svårt att hitta arbete som ger tillräckliga inkomster och förfoga över en bostad under tillräckligt lång tid. Det finns flera fall där anknytningspersonen befunnit sig i Sverige i flera år utan att kunna uppfylla försörjningskravet.[12] Försörjningskravet riskerar också att försvaga individers incitament att satsa på utbildning eller kompetensutveckling. Det finns en risk för att skyddsbehövande hellre tar ett okvalificerat arbete för att kunna återförenas med sin familj. Att ett försörjningskrav skulle främja integrationen genom att skapa drivkrafter för arbete och egenförsörjning har tidigare kritiserats av kyrkorna genom Sveriges kristna råd.[13]

På samma sätt som i fråga om undantag från kraven för att beviljas permanent uppehållstillstånd för den som befunnit sig under lång tid i Sverige med tillfälliga uppehållstillstånd (jfr s222) anser Sveriges kristna råd att det bör finnas en bortre gräns för hur länge en familj ska kunna fortsätta vara splittrad på grund av att försörjningskravet inte uppfylls. I utlänningslagen har en sådan gräns satts till fyra år, med motiveringen att ett försörjningskrav inte bör leda till att återförening aldrig kan ske i Sverige (prop 2009/10:77, s24). Sveriges kristna råd anser därför att regeringen bör förtydliga att ett försörjningskrav inte bör leda till att en återförening aldrig kan ske i Sverige. Det kan ifrågasättas om en annan ordning är förenlig med Sveriges konventionsåtaganden.

Kvinnor och barn drabbas särskilt hårt av begränsningar i rätten till familjeåterförening. De riskerar att bli kvar i otrygga situationer i hemlandet, i närområdet eller utsätta sig för påfrestningar och faror under irreguljära resor till Europa. Sveriges kristna råd anser att detta är problematiskt ur jämställdhetsperspektiv.

Uppställs försörjningskrav för familjeåterförening anser Sveriges kristna råd att kvotflyktingar bör undantas från detta krav. Kvotflyktingar beviljas status och uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige. Tremånadersfristen räknas från när status beviljas. När kvotflyktingar väl reser in i Sverige har en tid redan förflutit och deras anhöriga har därmed i praktiken svårt att hinna ansöka om återförening inom tremånadersfristen.

När det gäller anhöriginvandring behöver förhållandet bestå för att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska förlängas eller ett permanent uppehållstillstånd ska beviljas. I utlänningslagen finns dock undantag[14] från detta. Exempelvis ska en person kunna få uppehållstillstånd även om förhållandet upphört om det tagit slut på grund av våld eller annan allvarlig kränkning. Detta undantag togs bort i den tillfälliga lagen. Sveriges kristna råd välkomnar ur ett jämställdhetsperspektiv att kommittén föreslår att detta undantag åter ska gälla. Civilsamhället har dock upprepade gånger lyft att beviskravet är för högt ställt och att kvinnor och deras barn som lämnar en våldsam partner ändå riskerar att utvisas. Utöver våld bör även andra olämpliga beteenden såsom psykologisk misshandel beaktas. Sveriges kristna råd uppmanar därför regeringen att justera bestämmelsen.

10  Uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl

Sveriges kristna råd är positiv till betänkandets förslag om en återgång till bestämmelsen synnerligen ömmande omständigheter. Detta innebär ett ökat utrymme för att ta hänsyn till hälsoskäl och andra personliga omständigheter som skulle medföra att en av- eller utvisning framstår som orimlig eller stötande.

Sveriges kristna råd anser dock att även särskilt ömmande omständigheter för barn borde återinföras. När särskilt ömmande omständighet infördes 2014 var det för att förtydliga barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa.[15] Sedan 1 januari 2020 är även FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Barns rättigheter bör fortsatt stärkas inom migrationsområdet. Sveriges kristna råd anser därför att bestämmelsen bör ändras så att barn som tillbringat en stor del av sin barndom i Sverige i större utsträckning än hitintills omfattas. Den praxis som utvecklats under åren är enligt Sveriges kristna råds mening alltför strikt och inte i linje med barnets bästa.

Inom ramen för synnerligen ömmande omständigheter i utlänningslagen går det att ta hänsyn till om en person riskerar social utstötning eller är traumatiserad efter att ha utsatts för människohandel.[16] Människohandel för sexuella ändamål drabbar oftast kvinnor och flickor. Sveriges kristna råd anser att bestämmelsen bör förtydligas så att offer för människohandel i större utsträckning kan beviljas uppehållstillstånd på denna grund.

11  Övriga skyddsbehövande

En ytterst liten grupp har hittills beviljats asyl på denna grund. Det är främst sökanden som riskerar att råka illa ut av någon personlig anledning kopplat till situationen i hemlandet som inte omfattas av kategorierna flykting eller alternativt skyddsbehövande. Det finns dock, ur ett långsiktigt perspektiv, risk för att klimatförändringar kan bli en växande orsak till migration. Sveriges kristna råd föreslår att regeringen, innan denna kategori avskaffas och för att migrationslagstiftningen ska vara långsiktigt hållbar, ser över frågan om klimatdriven migration.

12  Övriga ändringar i utlänningslagen

Sveriges kristna råd vill uppmärksamma den diskriminering som vissa asylsökande utsätts för vad gäller sjuk- och hälsovård. Flera organisationer har tillsammans med oss argumenterat för att benämningen ”vård som inte kan anstå” är olämplig att använda, en slutsats som även framhålls i diskussionen från Statens medicinsk-etiska råd.[17] Sveriges kristna råd uppmanar regeringen att se över detta.

13  Säkra och lagliga vägar

Sveriges kristna råd uppmanar regeringen att arbeta vidare med de förslag som nämns i utredningen SOU 2017:103 om Lagliga vägar att söka asyl i EU. Flera av dessa är väl värda att utreda vidare och pröva i praktiken.

14  Rättssäkerhet

Sveriges kristna råd välkomnar förslaget i betänkandet om att tillsätta en utredning för att se över hanteringen av offentliga biträden i asylärenden. Sveriges kristna råd anser dock att rättssäkerheten i asylprocessen behöver ses över i fler avseenden, inte minst när det gäller tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningar gällande konversion och HBTQ-skäl. Sveriges kristna råd ser även fortsatta brister i utredning och skyddsbedömningen av kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning. Sveriges kristna råd uppmanar därför regeringen att ta initiativ till en bredare utredning kring rättssäkerheten i asylprocessen. Detta är av vikt för att återupprätta förtroendet och legitimiteten för asylsystemet bland allmänheten.

Sveriges kristna råd har vid flera tillfällen uppmärksammat inkonsekvenser och märkligheter i bedömningen av personer som anfört kristen tro som asylskäl. En bredare utredning om rättssäkerheten bör inkludera diskussion om ett antal omständigheter som vi tidigare påpekat. Det handlar om synen på hur konversion sker och möjligheten att med ord förklara innehållet i den tro man funnit. Det handlar vidare om avvägningen mellan förtroendet för bedömningen hos de pastorer och präster som skriver intyg efter att ha lärt känna en person under en längre tid jämfört med den som görs av Migrationsverkets handläggare efter några timmars samtal. Det handlar också om genuinitetsbedömningen: den bör i mindre utsträckning relatera till reflektioner vid övergången till en annan tro och i stället ge större tyngd åt konvertiters handlingar och aktivitet vid den tidpunkt då beslutet fattas. Fler exempel ges i den rapport som tagits fram inom några av kyrkorna.[18]

15  Konsekvensanalys

Sveriges kristna råd ser det som problematiskt att de brister som framkommer i barnkonsekvensanalysen och jämställdhetsanalysen inte åtgärdas i de förslag som läggs fram i betänkandet. Sveriges kristna råd uppmanar regeringen att se över detta.

Kyrkorna ser med oro på förskjutningen av statens ansvar kring integration och inkludering. Sveriges kristna råd, liksom kommittén, bedömer att krav för permanent tillstånd skulle innebära en ökad efterfrågan på civilsamhällets stödinsatser för människor som är nya i Sverige. Sveriges kristna råd anser att det bör genomföras en kostnadsanalys och djupare konsekvensanalys av hur förslaget påverkar civilsamhället.

Avslutning

Enligt vår övertygelse är varje människa skapad till Guds avbild och ska bemötas så att hennes värdighet och höghet bekräftas och respekteras.

Vi kan inte acceptera att medmänniskor på flykt avhumaniseras och reduceras till ett hot. Människors rätt att fly från krig och förtryck och att söka en fristad i ett annat land än sitt hemland finns inskriven i internationella konventioner och EU-direktiv som Sverige förbundit sig att följa.

Migrationsfrågorna är en del i arbetet för global utveckling, mänskliga rättigheter och en hållbar fred för gemensam säkerhet. Sveriges kristna råd uppmanar politikerna i Sveriges riksdag att i utformningen av en ny migrationslagstiftning utgå från medmänsklighet och humanistiska värderingar och med stolthet och uthållighet stödja varandra i arbetet för en bättre värld att leva i – för alla människor.

För Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare

Handläggare: Björn Cedersjö
telefon 0705-696 496


Källor

[1] UNHCR: Global trends – Forced displacement in 2019, https://www.unhcr.org/globaltrends2019/

[2] Röda korset, Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen, 2018 samt Johannesson och Westerling, Hur mår nyanlända flyktingar med tillfälligt uppehållstillstånd? Socialmedicinsk tidskrift, Vol 96, Nr 1 (2019).

[3] Se exempelvis yttranden från Sveriges kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen över förlängningen av den tillfälliga lagen 2019.

[4] FN:s konvention om barnets rättigheter art. 6, 20, 22, 24 och 39, FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 6 (CRC/C/GC/6) samt UNHCR Regional Representation for Northern Europe, UNHCR recommendations to Sweden on strengthening refugee protection in Sweden, Europe and globally, May 2020.

[5] Röda korset, Längd på uppehållstillstånd – en europeisk jämförelse, 2020

[6] UNHCR Regional Representation for Northern Europe, UNHCR recommendations to Sweden on strengthening refugee protection in Sweden, Europe and globally, May 2020.

[7] Riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (COM/2014/0210), https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52014DC0210

[8] Migrationsverket, Avgjorda asylärenden 2019 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html

[9] Kvotflyktingar är undantagna.

[10] En gemensam angelägenhet SOU 2020:46

[11] T.ex. artikel 8 Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna, artikel 10 FN:s konvention om barnets rättigheter och artikel 24 i EU:s skyddsgrundsdirektiv.

[12] Sociala Missionen, Försörjningskravet – Berättelser om splittrade familjer, 2020.

[13] Se http://www.skr.org/nyheter/kyrkorna-avvisar-helt-forslaget-om-forsorjningskrav-vid-anhoriginvandring/ och http://www.skr.org/wp-content/uploads/2012/09/20090310.pdf

[14] 5 kap. 16 § utlänningslagen.

[15] Prop. 2013/14:216

[16] Prop. 2004/05:170 s. 192

[17] https://smer.se/wp-content/uploads/2020/11/smer-2020-6-vard-av-personer-utan-permanent-uppehallstillstand-webb.pdf

[18] https://www.pingst.se/content/uploads/2019/03/konvertitutredningen.pdf

Läs hela remissyttrandet

Klicka på filens namn för att ladda den den direkt till din dator.

Fortsätt läsa mer från oss