“Det lågintensiva goda pågår samtidigt med allt annat. Det som inte hörs och syns. Det som ingen skriver om. Det är ett slags fredsbygge”, skriver generalsekreterare Sofia Camnerin.
Vi möttes nyligen i arbetsgruppen för kyrka-funktionshinder. Det är en av Sveriges kristna råds arbetsgrupper som arbetar på i det tysta. En antologi är på gång, men det får ta sin tid. En av deltagarna i gruppen berättade hur de i hennes kyrka utvecklat digitala mötesplatser för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, hur upplägget ser ut på en sådan träff. Presentationsrundan tar uppemot 45 minuter. Det är så viktigt för de unga att få bli sedda och att få berätta. De går igenom digitala regler inledningsvis och gör en tydlig genomgång av dagens schema. Det är lekar och rörelser som fungerar i det digitala formatet. Samlingen avslutas med en ljuständning. Ungdomarna får då nämna det som de vill tända ljus för eller be för. En annan deltagare i arbetsgruppen berättade hur hon varje dag ser till sin syster och sin svåger. Det räcker inte med hemtjänst. ”Det är så mycket emellan som behövs”. Ytterligare en annan deltagare berättade om hur hon fått ett oväntat stöd och bra bemötande av habiliteringen. ”Jag är tacksam just nu över det stöd jag får. Sverige är ett fint land”.
För några dagar sedan möttes Sveriges interreligiösa råd till årsmöte. Sveriges kristna råd är den kristna medlemmen i rådet. Vi hade seminarium om hur motverka antisemitism, islamofobi och olika typer av rasism och förtryck av den andre. Vi avslutade med en ljusmanifestation på Medborgarplatsen. Representanter från olika religioner höll korta tal. Fredsbudskapet stod i centrum och uppmärksammandet av att FN:s vecka för fred och harmoni mellan religionerna, samtidigt pågick över hela världen. Det var inte många som samlades, definitivt inga stora tidningar var på plats. Men vi tände ljusen. Vi stod tillsammans och påminde varandra om att vi fortsätter arbeta för det goda, att ljuset ska övervinna mörkret och kärlek hatet.
Detta lågmälda pågår som en slags underström, uthålligt, nödvändigt, mellan och under alla arrangemang, uppvaktningar, besök, offentliga föreläsningar och konferensdagar. Det har varit många sådana också. Såsom böneveckan för kristen enhet som uppmärksammades över hela vårt land, Sveriges kristna råds välbesökta rådsmöte på temat fred – fredsteologi i krigstid, en nordisk-baltisk ekumenisk konferens på Island, utdelandet av Martin Luther Kings fredspris till Christer Mattsson, lärare och forskare på Segerstedtsinstitutet.
Fredstemat går igen i alla dessa olika arrangemang. Här vill jag dock främst påminna om det som också finns, även om det inte uppmärksammas. Likt de så kallade ”stilla i landet”, som kallades så för att de var enkla människor, som i stillhet litade på Gud, var trogna i det lilla, som Symeon i templet, och Hanna som ”tjänade Gud dag och natt med fasta och bön”. (Lukasevangeliet 2:37)
Det lågintensiva tjänandet, förtröstan, omsorgen i det tysta, bönerna, ljusen som tänds, barnen som blir sedda, funktionsnedsatta som får stöd, kärlek i handling. Bär igenom allt. Håller ihop världen. Bygger fred nedifrån och inifrån.
Sofia Camnerin
generalsekreterare Sveriges kristna råd
