Kyrkan är till sin natur global och utan gränser

I helgen högtidlighölls 30-årsminnet av Berlinmurens fall vilket passande nog ägde rum i Försoningskapellet som uppförts på den plats där Försoningskyrkan tidigare legat – en kyrka från 1894 som revs av regimen i öst så sent som år 1985.

När korridoren mellan murarna mellan väst och öst breddats hamnade Försoningskyrkan, denna gamla kyrka, i ingenmansland mitt emellan de två länderna och stod tom i många år före dess rivning. År 1999 byggdes alltså en ny kyrka på platsen. Angela Merkel, som för övrigt är dotter till en luthersk pastor i DDR, talade i sitt anförande vid minnesceremonin i det moderna kapellet om att demokrati och frihet är värden som ständigt behöver återerövras. Orden får en särskild tyngd på en sådan plats när de uttalas av en person med hennes bakgrund.

Denna ceremoni blir en viktig markering för oss idag då mentala gränser i form av populism och nationalism åter fått ett uppsving i vår värld och de mänskliga rättigheterna hotas i flera länder. Det gäller tyvärr även den östra delen av nuvarande Tyskland. Dessutom betonas de fysiska gränserna mellan folk och länder alltmer i den politiska retoriken, både i Europa och på andra sidan Atlanten där ett nytt murbygge planeras. Gränser och murar tycks vara frestande att ta till när livet upplevs osäkert eller är statt i förändring. Då kan vi påminna oss om att vi alla i vårt DNA bär rester från långa vandringar och att det i ett historiskt perspektiv är ganska nyligen vi börjat tillhöra nationer och länder. Historien kan lära oss den här typen av visdomar om vårt gemensamma ursprung.

I ett trosmässigt perspektiv blir den tanken tydligare. Den kristna kyrkan är ju till sin natur global och utan gränser. Det är ett budskap som behöver lyftas fram i den värld vi lever i just nu – precis som i alla tider. Symboliken med Kristi kropp blir mycket talande i vår tid, när en lem lider så lider resten av kroppen. Vi hör därför ihop. Det är en insikt som kyrkorna kan bidra med in i dagens samhälle. Många gånger har kyrkan även varit en drivande kraft i samhällsförändringar. Den lutherska kyrkan i DDR, särskilt Nikolaikyrkan i Leipzig (bilden), deltog i hög grad i de växande protesterna som så småningom ledde till murens fall. Den polskfödde påven Johannes Paulus II var också mycket engagerad i bön för ett förenat Europa i frihet. Efter återföreningen av Öst- och Västberlin och öppnandet av gränserna har försoningskapellet symboliskt kommit att återförena de båda sidorna i geografisk och andlig mening.

Kyrkornas globala vecka firas den 17-24 november och temat är ”Vem får höras? Kyrkornas roll för en hållbar värld för alla”. Temat anknyter till den ofta avgörande roll som kyrkorna har för att försvara centrala värden, stå upp för civilsamhället och att ge människor röst när det demokratiska utrymmet i världen minskar. Begränsningarna av religionsfriheten är tydligt märkbara för kristna kyrkor och nationella kristna råd i olika länder som kämpar för rättvisa och fred. Att stå upp för sina rättigheter och uttrycka sina åsikter kan därför vara förenat med stor fara. Den globala veckan är ett tillfälle för kyrkor, församlingar och organisationer att uppmärksamma globala rättvisefrågor – samtidigt och tillsammans.

Använd gärna vårt inspirationsmaterial som finns vår hemsida: https://www.skr.org/vart-arbete/hallbar-utveckling/kyrkornas-globala-vecka/

Som ett led i arbetet för en hållbar och försonad värld ber vi:

Livets Gud, led oss till rättvisa och fred

Jakob Evertsson
teologisk rådgivare

Fortsätt läsa mer från oss