Begravning – återvinning, nya begravningsmetoder och enhetlig begravningsavgiftssats

2014-04-29

Till
Socialdepartementet
103 33 Stockholm

(sänds som pdf-dok och word-dok till till s.registrator@regeringskansliet.se och s.pbb@regeringskansliet.se)

Yttrande över SOU 2013:82
Begravning – återvinning, nya begravningsmetoder och enhetlig begravningsavgiftssats
(Dnr S2013/9032/PBB)

Allmänt

Begravningsverksamheten I Sverige sköts till allra största delen av Svenska kyrkan som är en av våra medlemskyrkor. Svenska kyrkan, liksom flera organisationer och församlingar inom Svenska kyrkan, är också ombedda att avge egna yttranden. I Sveriges kristna råds (SKR) yttrande nedan återges stora delar av Svenska kyrkans yttrande eftersom det speglar åsikter också inom övriga kyrkor. I SKRs yttrande ingår samtidigt viss information om praxis och reflektioner inom övriga kyrkor.

Vårt yttrande innebär i stora drag att betänkandets förslag i tillstyrks, dock med vissa kommentarer, förslag till förtydliganden och justeringar.

Återvinning av metaller efter kremering

Värnandet om vår miljö är en angelägen fråga för kyrkorna. Ytterst handlar det om att vi som förvaltare av Guds skapelse måste ta vårt ansvar. Sveriges kristna råd välkomnar därför förslaget om att återvinning ska ske av metallrester som skiljts från askan efter kremering, eftersom en sådan hantering på ett bättre sätt tar hänsyn till vår miljö.

Vad gäller de etiska aspekterna av förfarandet delar Sveriges kristna råd utredningens uppfattning om att det föreslagna återvinningsförfarandet innebär en mer pietetsfull hantering än den som sker enligt nu gällande regelverk. Vad beträffar frågan om proteser och att en person skulle kunna uppfatta dessa som delar av sig själv, anser Sveriges kristna råd att utredningen för ett empatiskt resonemang. Det är viktigt att sorgehus får information om de olika begravningsmöjligheter som står till buds och att jordbegravning är det sätt som bör väljas i sådana fall. Sveriges kristna råd menar även att utredningens resonemang kring att till exempel smycken kan få läggas i askurnan efter kremering på ett bra sätt uttrycker respekt för den avlidne och de anhörigas önskemål. Sveriges kristna råd vill betona att respekten för människors värdighet bör vara utgångspunkten i alla diskussioner och beslut.

Här kan nämnas att det inom ortodox kristen tradition enbart praktiseras jordbegravning. Inom romersk-katolsk tradition begravs den avlidne ofta med ett välsignat kors och en rosenkrans i kistan och dessa bör ju inte återvinnas (problemet uppstår dock sällan eftersom jordbegravning är mest frekvent). Det kan också noteras i det i flera sammanhang numera används enklare kistor under ett vackert bårtäcke vilket minskar kistmetaller av typen kistbeslag och liknande.

Utredningen föreslår att det i begravningsförordningen införs ett krav på att varje huvudman för begravningsverksamheten ska upphandla återvinningstjänsten inom sitt förvaltnings­område. Utredningen anger vidare att sådan upphandling skulle kunna ske i samverkan mellan flera huvudmän. Sveriges kristna råd ställer sig frågande till huruvida det överhuvudtaget är nödvändigt att i begravningsförordningen reglera det föreslagna kravet på upphandling. Enligt Sveriges kristna råds mening framstår det hur som helst som mindre lämpligt att uppställa ett krav på att samtliga huvudmän ska upphandla återvinningstjänsten. Sveriges kristna råd ser framför sig att den mest praktiska lösningen kring återvinningen torde vara att endast de huvudmän som innehar krematorier upphandlar tjänsten. Det är, i Iikhet med vad utredningen framhållit, i så fall önskvärt att samverkan kring upphandlingen kan ske mellan de berörda huvudmännen och att möjligheten till sådan samverkan kommer till uttryck, antingen direkt i författningstext, eller i förarbetena. Sveriges kristna råd föreslår med anledning av det anförda att bestämmelsen om upphandling ses över.

Sveriges kristna råd upplever att det finns en oklarhet i utredningen gällande hanteringen av den ersättning som metallåtervinningen inbringar. I förslaget till författningstext anges att ”Ersättningen från återvinningen ska tillföras Allmänna arvsfonden.” På sidan 53 anges inledningsvis att det värde som metallåtervinningen inbringar odelat ska gå till välgörande ändamål. Längre ner på samma sida skriver utredaren att förfarandet bör gå till så att krematorierna mottar de medel som återvinningen inbringar med avdrag för företagets kostnader. Enligt Sveriges kristna råds mening framstår ett sådant förfarande, där återvinningsföretaget medges kostnadstäckning ur medlen, som svårförenligt med avsikten att medlen odelat ska gå till välgörande ändamål. Det framstår inte heller som förenligt med den föreslagna författningstexten.

Frågan om huruvida återvinningsföretagen kan medges kostnadstäckning ur de inbringade medlen har i sin tur betydelse för frågan om vilka kostnadsmässiga konsekvenser förslaget om metallåtervinning kan tänkas medföra för huvudmännen. Sveriges kristna råd önskar ett klargörande avseende dessa frågor samt ett resonemang kring hur eventuellt ökade kostnader bör täckas.

Prövning av nya begravningsmetoder

Sveriges kristna råd vill i denna del inledningsvis framhålla att den har förståelse för utredarens uppfattning att nya begravningsmetoder bör regleras i begravningslagen, i likhet med de metoder som idag står till buds. Den ordning som skulle bli resultatet av utredningens förslag skulle innebära att det skulle finnas begravningsmetoder med olika demokratisk förankring. En sådan ordning kan inte anses principiellt tillfredsställande, särskilt inte om man beaktar att det handlar om frågor av betydande existentiell och etisk dignitet, som faktiskt berör alla människor. Det handlar inte bara om den enskildes frågor inför sin egen kommande begravning, utan även om frågor som reses i relation till någon anhörigs begravning.

Med detta sagt vill Sveriges kristna råd lämna följande synpunkter på utredningens förslag i denna del.

Utredningen framhåller med rätta att olika begravningsmetoder aktualiserar existentiella och etiska frågor. Detta torde enligt Sveriges kristna råds mening gälla alla människor, oavsett religiös tro eller livsåskådning. I förslaget till författningstext rörande ansökningsförfarandet saknas dock de existentiella aspekterna. Sveriges kristna råd instämmer i Svenska kyrkans förslag att de existentiella aspekterna synliggörs i 45 b § i begravningsförordningen (1990:1147) genom att första meningen ges lydelsen ”För att bedöma de etiska och existentiella aspekterna av metoden…”. En sådan existentiell prövning – eller kanske är det lämpligare att tala om existentiell belysning – kan handla om på vilket sätt en ny metod försvårar eller underlättar vanligt förekommande föreställningar om döden. Liksom när det gäller kremering och tron på kroppens uppståndelse, behöver en initialt uppfattad konflikt inte innebära att en ny metod i längden avvisas. Däremot behövs det en aktiv bearbetning. Existentiella föreställningar är djupt rotade. Detta gäller alltså inte endast religiösa övertygelser. Existentiella föreställningar är inte statiska, utan utvecklas alltid i relation till såväl andra bilder av livet och döden som till teknisk utveckling och andra materiella villkor.

Angående det processuella förfarandet skulle Sveriges kristna råd gärna se ett förtydligande av den föreslagna 45 d § begravningsförordningen (1990:1147). I bestämmelsens första mening anges att ”När länsstyrelsen berett ärendet ska den med eget yttrande överlämna frågan till regeringens avgörande.” Av utredningen framgår på sidorna 64 och 71 att avsikten är att det är ärendet som ska överlämnas till regeringen. Enligt Sveriges kristna råds mening vore det en fördel om det redan i författningstexten framgår att det är själva ärendet som ska överlämnas till regeringens avgörande, även om annat i och för sig inte synes ha varit utredarens avsikt. Med den nu föreslagna lydelsen av 45 d § första mening, där det talas om att frågan ska överlämnas, kan det dock finnas utrymme för tveksamheter avseende huruvida exempelvis inhämtade yttranden och annat underlag ska ingå i överlämnandet till regeringen. Enligt Sveriges kristna råds mening vore det därför bättre att i 45 d § ersätta begreppet ”frågan” med ”ärendet”.

När det gäller frågan om vilka aktörer som länsstyrelsen ska inhämta yttranden från under sin beredning, vill Sveriges kristna råd framhålla följande. Sveriges kristna råd välkomnar förslaget om att enligt den föreslagna 45 b § i begravningsförordningen få utgöra remissorgan i länsstyrelsens beredning, detta mot bakgrund av att kyrkorna besitter goda kunskaper på aktuellt område. Sveriges kristna råd ifrågasätter dock lämpligheten i att i övrigt, i författningstext, särskilt namnge ett par av de övriga organisationer som kan vara aktuella som remissinstanser. Sveriges kristna råd förordar i denna del en mer öppen skrivning, till exempel ”övriga berörda organisationer”.

Enhetlig begravningsavgiftssats

Sveriges kristna råd välkomnar förslaget om att Stockholms och Tranås kommuner inlemmas i systemet med en enhetlig begravningsavgiftssats. Under den tidigare beredningen av förslaget om en enhetlig begravningsavgiftssats för samtliga kyrkliga huvudmän, betonade Svenska kyrkan att det bör vara en förutsättning för den nya hanteringen att även de kommunala huvudmännen ingår i utjämningen. Det är därför med tillfredsställelse som Sveriges kristna råd kan konstatera att utredningen kommit till denna slutsats.

Enligt Sveriges kristna råds mening är förslaget om att inlemma de kommunala begravnings­huvudmännen i systemet en förutsättning för att den redan beslutade ordningen, med enhetlig avgiftssats för de kyrkliga begravningshuvudmännen, ska kunna vinna acceptans. Bland annat mot den bakgrunden instämmer Sveriges kristna råd i den intresseavvägning som utredaren gjort beträffande förslagets påverkan avseende den kommunala självbestämmanderätten.

Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare

Handläggare: Björn Cedersjö, tel 08 -453 68 23   bjorn.cedersjo@skr.org

 

 

Fortsätt läsa mer från oss