Alvik den 2014-10-03
Till
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
(e-post till ju.L2@regeringskansliet.se)
Yttrande över utredningen
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Ju2014/3407/L2
Sammanfattning
Inom kyrkorna finns olika ståndpunkt vad gäller förslaget om godkännande av assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Gemensamt stryker vi under att barnens bästa ska stå i centrum, att mer forskning behövs för att få säkrare kunskap om följderna av ett eventuellt beslut och att de ekonomiska kostnaderna troligen är underskattade. Vi menar också att adoption borde diskuteras i högre grad som ett alternativ till utökad satsning på assisterad befruktning.
Allmänt
Inledningsvis vill Sveriges kristna råd, utifrån Bibeln och kristen tradition, bejaka människors längtan efter att få barn. Den smärtsamma erfarenheten av ofrivillig barnlöshet finns beskriven i Bibelns texter, där det även finns böner om att Gud ska gripa in och låta familjen få det efterlängtade barnet. När medicinska insatser numera ofta kan bidra till en lösning av detta problem anser kyrkorna att det i grunden är något positivt. Däremot råder det delade uppfattningar om användning av IVF-teknik. Denna innebär dessutom nya etiska dilemman som behöver diskuteras.
Utredningen Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor är en delutredning inom den större utredningen om olika sätt att utöka möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar. De synpunkter som vi här framför gäller lika mycket utredningens större sammanhang som den nu diskuterade delfrågan.
Utredaren gör tydligt att man fått uppdrag att ”lämna förslag som ger ensamstående en möjlighet till assisterad befruktning i motsvarande utsträckning som gifta par och sambor” (s9). Utredningen präglas därför av denna givna utgångspunkt. Även om utredningen på ett förtjänstfullt och kunskapsgivande sätt beskriver olika definitioner av ofrivillig barnlöshet (kap3), gällande rätt (kap4), internationell utblick (kap5) och tidigare utgångspunkter (kap6) och sedan i kap 7 diskuterar olika frågor innebär ju denna utgångspunkt att slutsatsen är given från början. Därför blir utredningens slutsatser huvudsakligen förslag till ett antal lagändringar för att möjliggöra genomförande av detta. Vi menar att utredningen vunnit på att problematisera sitt uppdrag, även om det inte ingick i de givna direktiven. Det motiveras särskilt av att utredningen föreslår något principiellt nytt i förhållande till tidigare, då det tidigare alltid varit fråga om att möjliggöra för två vuxna att öka möjligheterna att få barn.
Kyrkorna i Sveriges kristna råd har på vissa punkter varierande ställningstaganden. Det finns också pågående samtal inom kyrkorna. Nya medicinska metoder, förändrade normer och värderingar i samhället, förändringar i omvärlden samt nya etiska överväganden och ställningstaganden leder till diskussioner och ibland till förändrade synsätt.
I detta yttrande försöker Sveriges kristna råd visa på sådant där vi är ense utan att för den skull dölja att kyrkorna på vissa punkter resonerar olika och drar olika slutsatser. Våra resonemang och ståndpunkter ska uppfattas både som kommentarer till den nu presenterade delutredningen och som medskick till den fortsatta utredningen om områden och dilemman som vi anser behöver belysas och diskuteras ytterligare. Vi ser fram emot att få samtala vidare om de komplexa frågor som utredningen kommer att behandla under det fortsatta arbetet.
Utredningens utgångspunkter
Sveriges kristna råd instämmer i sammanfattningen av utredningens utgångspunkter (s10). Vissa av våra medlemskyrkor hävdar dock att den sista meningen om undantaget för ensamstående kvinnor bör utgå (utvecklas nedan).
Utredningens överväganden är i fortsättningen en diskussion av hur denna utgångspunkt ska omsättas i konkret lagreglering. Vi väljer att här samla våra synpunkter och frågor under några mer allmänna rubriker. Vi uppfattar att tre avgörande frågor är avvägningen mellan kvinnans och barnets bästa, hur lagreglering påverkar situationen för ensamstående kvinnor och deras barn samt de ekonomiska prioriteringar som blir följden.
Barnets bästa
Enligt kristen tro är varje barn älskat av Gud. ”Jesus älskar alla barnen, alla barnen på vår jord” är en sång som sjungs i kyrkorna. I sången talas om människor av alla färger: ”röd och gul och vit och svart, gör detsamma har han sagt”. Man skulle lika gärna kunna säga att det gäller oavsett om barnet är tillkommet genom ett samlag i kärlekens sammanhang eller följden av en tillfällig förbindelse, genom IVF eller med hjälp av en annan kvinnas livmoder. Att kyrkorna särskilt betonar barnets bästa är därför en ofrånkomlig utgångspunkt.
Tidigare utredningar har strukit under att det är centralt att ett barn har två föräldrar. Detta uppfattas vara en konsekvens av Barnkonventionen, där artikel 7 framhåller att ett barn, så långt det är möjligt, har en rätt att få vetskap om sina föräldrar och att bli omvårdat av dem. I artikel 18 anges att konventionsstaterna ska göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Ett sådant synsätt ligger väl i linje med det som är kyrkornas uppfattning och undervisning.
Utredningen konstaterar att det föreligger en potentiell konflikt mellan barnets och kvinnans rättigheter och att en reglering om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor bör betraktas som ett undantag från det som annars gäller och att en försiktighetsprincip bör tillämpas. Kyrkorna har olika synsätt på om detta undantag bör bejakas. Här hänvisar vi till särskilda yttranden från Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift som speglar olika slutsatser.
Gemensamt vill Sveriges kristna råd göra följande medskick:
Utredningen konstaterar att forskning inte ger anledning att befara att barn som kommit till på detta sätt skulle få sämre förutsättningar än andra barn. Det kan dock vara viktigt att samtidigt påminna sig – som utredningen också gör (s116) – att barn till ensamstående mödrar har en högre risk för känslomässiga och beteendemässiga problem och har sämre skolresultat än barn som växer upp med två föräldrar. Utredningen hänvisar till forskning som tyder på att detta inte på samma sätt gäller barn till föräldrar som från början varit ensamstående (s120). Vi instämmer med utredningens slutsats (s121) att här behövs mer forskning, särskilt långtidsstudier, för att få en mer säkrare kunskap på området.
Förslaget innebär också en möjlighet för fler barn att få veta vem som är donator i jämförelse med de begränsningar som exempelvis dansk lagstiftning tillåter (den största andelen behandlingar av svenska ensamstående kvinnor utförs för närvarande i Danmark). Detta uppfattar vi som något positivt och i linje med övertygelsen om barnets grundläggande rätt till två föräldrar. Barn till ensamstående kvinnor som genomgått assisterad befruktning får endast en rättslig förälder, men spermiedonatorn kan fastställas som barnets far. Detta är en inkongruens i lagstiftningen, som dock har likheter med regleringen kring annan assisterad befruktning. Om lagen införs anser vi att det är viktigt med denna möjlighet och att den tillgodoser barnets bästa.
Utredningen framhåller att faktum att kvinnan blir ensam rättslig förälder motiverar att lämplighetsprövningen innefattar högre ställda krav när det gäller kvinnans hälsa och hennes sociala nätverk. Här menar Sveriges kristna råd att modellen för lämplighetsprövningen bör vara den mer utförliga utredning som görs i samband med prövning inför adoption. Därför vore det bättre att låta socialnämnderna genomföra prövningen av den ensamstående kvinna som önskar assisterad befruktning. Vi är väl medvetna om att barns nätverk kan fungera olika bra och att antalet personer inte är avgörande. Men vi anser ändå att utredningen inte tillräckligt uppmärksammar konsekvenserna av att barnet endast får ”ett halvt släkt-sammanhang” att relatera till.
Vi noterar det särskilda yttrandet av en av utredningens sakkunniga om att de förändringar som föreslås ”saknar en djupare belysning av konsekvenserna på kort och lång sikt för barnet ur ett barnrättsperspektiv” (s193). Detta oroar oss. Vi rekommenderar utredningen att ta del av den handledning, utvecklad och använd inom Svenska kyrkan, som finns för analys av konsekvenserna för barn (barnkonsekvensanalys). Det skulle förstärka utredningens fortsatta arbete om utredningens förslag tydligt prövas utifrån barnets bästa med hjälp av denna arbetsmodell.
Sveriges kristna råd vill understryka att det är angeläget att ge barnperspektivet en framträdande roll i frågor som rör assisterad befruktning och att man noggrant följer den utveckling som den föreslagna regleringen leder till genom forskning som omfattar alla berörda parter, d.v.s. barnet, modern och donatorn.
Normbildning och lagstiftning
Utredningen menar att ett bejakande av ensamstående kvinnors möjlighet till assisterad befruktning har ett symbolvärde för ensamstående kvinnor och deras barn generellt. Vi är väl medvetna om att såväl kyrka som samhälle tidigare har belagt båda parter med skuld och skam. Kyrkorna har varit delaktig både i vidmakthållandet av och brottet med den synen. Vi menar dock att den avgörande förändringen skett och att symbolvärdet av den föreslagna regleringen nu skulle vara begränsat.
Samtidigt finns en annan tendens när det gäller värderingen av barnlöshet som utredningen tangerar. Man talar bland annat om balansen mellan att tillgodose människors önskan att få barn och en alltför långtgående strävan att med tekniska insatser kompensera livets ofullkomligheter. Att acceptera och försonas med de begränsningar som livet ger är något viktigt för varje människa. Sveriges kristna råd vill samtidigt framhålla att det är viktigt att inte barnlöshet associeras med ofullkomlighet.
Sveriges kristna råd vill också framhålla att risken för instrumentalisering av liv alltid föreligger och att människovärdesprincipen, att aldrig behandla någon enbart som medel, utan alltid också som ett mål i sig själv, är en ständig utmaning. Detta gäller både inför och efter reglering av frågor om assisterad befruktning. Att föda egna barn bör inte anses som en mänsklig rättighet.
Vi vill också hävda att sådant som görs i andra länder och som är legalt där inte med nödvändighet ska godtas i svensk lagstiftning. Det är inte alltid bättre att ”legalisera sådant som ändå görs” (som argumentet ibland lyder). Även om svenska medborgare tar del av assisterad befruktning utomlands betyder det inte att det självklart ska godtas i Sverige.
Ekonomi
Förslaget innebär lägre kostnader för ensamstående kvinnor som genomgår assisterad befruktning genom att behandlingen kan bekostas av allmänna medel. Detta möjliggör för fler kvinnor att få sina önskemål tillgodosedda. En ökad rättvisa generellt är i princip sådant som Sveriges kristna råd gärna understödjer. Samtidigt har kyrkorna olika åsikt om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor bör anses vara en rättvisefråga.
Vi konstaterar också att det föreslagna ”undantaget” från värnandet av barnens rätt till två föräldrar antas bli tämligen omfattande. Utredningen beräknar att 1500-2000 kvinnor vill behandlas första året. Utredningen menar att den beräknade kostnaden för regleringen är en mindre post i jämförelse med den totala kostnaden för sjukvården. Här är vi inte ense med utredningen. Om detta är en marginell kostnad eller inte beror på vad den jämförs med. Vi menar också att man bör ta i beaktande att detta bara är ett första steg mot förväntade kommande önskemål och förslag och att vi här sannolikt kommer att se mer kraftigt ökande kostnader. I förlängningen kommer kostnader för assisterad befruktning att bli en del av besvärliga diskussioner om prioriteringar i vården framöver.
Adoption
Sveriges kristna råd anser att möjligheten till adoption är märkligt frånvarande i diskussionerna om ofrivillig barnlöshet. Som kyrkor har vi en mängd relationer till kyrkor i andra delar av världen och försöker lyssna till värderingar och synpunkter i det globala sammanhanget. Sett både ur nationellt och internationellt perspektiv finns ingen brist på barn som behöver goda föräldrar. Vi menar att detta förhållande borde aktualiseras och diskuteras som alternativ (enligt vissa medlemskyrkor) eller komplement (enligt andra medlemskyrkor) till en utökad satsning på assisterad befruktning.
För Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare
Handläggare: Björn Cedersjö, tel 08 -453 68 23 bjorn.cedersjo@skr.org
