Teologi

”Hur ska vi tala om Gud efter Auschwitz?” Den frågan ställde sig den tyske katolske teologen Johann Baptist Metz efter andra världskriget. Ett annat sätt att ställa den frågan är de latinamerikanska befrielseteologernas: Hur ska vi tala om Guds kärlek mitt i en värld av fattigdom, utsatthet och sociala orättvisor? I ett nordeuropeiskt sammanhang skulle frågan kunna vara: Hur ska vi tala om Gud bland människor som upplever livets meningslöshet eller som drabbats av arbetslöshet?

Frågorna kan synas olika eftersom de ställs i så olika sammanhang, men är ändå i grunden densamma: Hur ska vi hitta ett språk om Gud som är gripbart för människor i en given situation? Detta är vad teologi och teologisk reflektion ytterst handlar om. Ofta brukar man översätta ordet teologi med ”läran om Gud” och ordet i sig är bildat av det grekiska orden för Gud theos och logos, ”ord”, dvs ordagrant ”ord om Gud”.

Det finns många sätt att definiera teologi och vad som är teologins uppgift. Det ligger nära till hans att med många befrielseteologer säga att teologi är ”ett sätt att tala om Gud”. Med en sådan utgångspunkt går det inte att kan tala om en universell teologi, som är en gång för alltid formulerad. Man måste tala om teologier, dvs använda plural. Varje konkret livssituation kräver sitt speciella sätt att tala om Gud. Varje teologisk reflektion föds i konkreta situationer. Ändå har dessa olika teologier alltid något att säga till andra sammanhang och vi kan alltid lära oss något av andras erfarenheter.

Teologin är något som ofta anses vara den professionelle teologen eller ämbetsbärarens uppgift, men särskilt på protestantiskt håll kan man med hänvisning till det allmänna prästadömet säga att ”alla döpta är teologer”. Ämbetsbärarens uppgift kan sägas vara att vägleda den icke-professionelle teologen i dennes teologiska reflektion.

Teologin sägs också i befrielseteologisk tradition vara att ”en kritisk reflektion av praxis i ljuset av Guds ord”, dvs ett redskap att kritiskt tolka och förstå vår samtid och vad Gud vill göra genom oss i en given historisk situation. Tvärtemot vad som vanligen sägs om teologi så startar en sådan syn på teologin och teologins uppgift inte från dogmer och kyrkans lära utan i den egna troserfarenheten. Kyrkans lära uttryckt i Bibeln och kyrkornas olika lärodokument blir då riktgivare för att förstå hur tron gestaltas. Teologin blir en kritisk reflektion med ”Guds ord”, dvs Bibel och lärodokument, som kriterium för denna kritiska reflektion.

Man kan säga att utgångspunkten och första steget i den teologiska processen är den konkreta troserfarenheten. Denna erfarenhet behöver tolkas och systematiseras och då inträder det andra steget, den teologiska bearbetningen. Det är denna som resulterar i olika teologiska system som hjälper oss att förstå och gestalt vår tro i praktiken.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page
  • Kontaktperson

    Olle Kristenson, direktor
    Telefon: 08-453 68 10
    olle.kristenson(a)skr.org