Den kristna värdegrunden som ett viktigt bidrag i samhällsbyggande efterfrågas numera också inom den Europeiska unionen. Det så kallade Lissabonfördraget, som inte är en konstitution men ändå är avsett som ett viktigt styrdokument för medlemsländerna, innehåller en artikel som föreskriver en regelbunden dialog med bland annat kyrkorna utifrån deras identitet och specifika bidrag. För merparten av medlemskyrkorna i Sveriges Kristna Råd upprätthålls den kontakten genom KEK:s (Europeiska kyrkokonferensen) avdelning för kyrka och samhälle (CSC). Katolska kyrkan har en egen samarbetsorganisation i Bryssel (COMECE) som på motsvarande sätt arbetar i förhållande till EU.

Detta är några viktiga utgångspunkter som gör det naturligt att kyrkorna i Sverige ger ett aktivt bidrag när svenska regeringen svarar för ordförandeskapet inom EU hösten 2009. Det är naturligtvis en stor fördel att samverka i detta bidrag och därför har Sveriges Kristna Råd tagit initiativ till en gemensam arbetsmodell som också inkluderar Kyrkornas EU-kontor. En särskild styrgrupp med representanter för alla kyrkofamiljer inom SKR ansvarar för samordning, medan särskilda expertgrupper bearbetar de prioriterade frågor som har definierats. Med detta ges en bred representation för kristenheten i Sverige samtidigt som en kvalificerad kompetens säkerställs för kyrkornas möjlighet att påverka.

Aktuella frågor under Sveriges ordförandeskap
Även om en stor del av arbetet under ett lands ordförandeskap berör frågor som hör till unionens löpande arbete eller tas över från tidigare ordförandeskap, så har varje land möjlighet lyfta fram några frågor som man särskilt vill driva. Denna möjlighet har också den svenska regeringen tagit fasta på och därmed förklarat att man avser att särskilt lyfta fram följande områden: Klimat, miljö och energi, Jobb, tillväxt och konkurrenskraft, Ett tryggare och öppnare Europa, Östersjön och relationerna med närområdet samt EU som global aktör. Det är detta kyrkorna kommer att knyta an till särskilt genom att tillföra aspekter utifrån kristna grundvärden.

Utöver de frågor som regeringen aktualiserar skall några särskilda sakfrågor uppmärksammas under Sveriges ordförandeskap. En ny femårsplan för EU:s migrations- och asylpolitik skall antas, och en konferens om fattigdom och social utslagning med fokus på funktionshindrade skall äga rum. Dessutom arrangeras särskilda tematiska möten, dels för EU-ländernas ministrar för till exempel miljö, energi, försvar, socialpolitik respektive utrikesfrågor, dels ett hundratal andra möten som arrangeras av regeringen eller myndigheter och andra aktörer.

 
Kyrkorna anknyter
Avsikten med att knyta an till de områden som regeringen lyfter fram är inte att kyrkorna skall vara heltäckande. I första hand läggs tyngdpunkten på några frågor som bedöms vara särskilt angelägna att driva. Med den utgångspunkten har SKR:s styrelse prioriterat följande frågor för kyrkornas bidrag:
 
Klimat och miljö
Migration och människohandel
Vapenhandel
EU:s utvidgning
 
Klimat och miljö är, liksom migration och människohandel, områden som kyrkorna redan arbetar med i många olika former. Arbetet med vapenhandel är ett resultat av Sveriges förra ordförandeskap 2001 och har förts vidare inom den så kallade Göteborgsprocessen. EU:s utvidgning har i hög grad bäring på frågan om religionsdialog och i förlängning av detta Turkiets medlemskap. Det praktiska arbetet med dessa frågor bedrivs bland annat i arbetsgrupper som redan finns hos SKR. En mer ingående beskrivning av detta arbete och syftet med att dessa frågor tas upp under ordförandeskapet ges i några följande artiklar.

Även om dessa frågor står i främsta rummet för kyrkornas bidrag. utesluter inte det att också andra frågor kan bli aktuella. Likaså finns det utrymme för en eller flera samarbetspartner att ta upp en särskild fråga under förutsättning att avsändaren tydligt framgår. Sådana tillkommande frågor kan aktualiseras vid något av de många möten som kommer att hållas ute i landet under ordförandeskapet eller genom att de tas upp i media. För såväl prioriteringarna som andra frågor är det en given utgångspunkt att kyrkornas medverkan och bidrag är grundat i teologiska och religiösa ställningstaganden. Detta innebär bland annat att religionsfrihet och religionsdialog medvetet inte har pekats ut som en särskild fråga utan uppfattas och kommer att finnas med som ett genomgående drag i arbetet grundat på religionens betydelse i samhället.
 

Så arbetar kyrkorna inför ordförandeskapet
Det finns ett flertal stödfunktioner för kyrkornas arbete inför och under ordförandeskapet. Ett betydelsefullt inslag gäller information, opinionsbildning och kunskapsförmedling. I det avseendet är kontakten med media speciellt betydelsefull och för denna finns en särskild
arbetsgrupp inrättad. Samtidigt är det här ett tillfälle att nå ut i bred bemärkelse till allmänheten — särskilt medlemmar i våra kyrkor och samfund — och till opinionsbildare. För att tillgodose detta ges två böcker ut till vägledning för den som vill veta mer om hur kyrkorna arbetar med dagsaktuella frågor som vi i allt högre grad delar med andra människor i Europa.

I den större boken beskrivs EU i korthet och särskilt kyrkornas arbete i anslutning till EU. Boken kan läsas enskilt eller tillsammans i samtalsgrupper eller på annat sätt i församlingens gemenskap. Avsikten med boken är att ge en lättillgänglig basinformation som sätter in ordförandeskapet i dess sammanhang, liksom valet till EU-parlamentet som äger rum i början av juni 2009. Också detta arbete som är inriktat på information och kunskapsförmedling bedrivs i en särskild arbetsgrupp tillsammans med studieförbunden Bilda och Sensus. Ett faktahäfte om EU och kyrkorna blir ett komplement till denna bok. Det publiceras både på svenska och engelska och riktar sig till alla som snabbt vill få information om kyrkornas uppfattning och arbete i viktiga EU-frågor, till exempel opinionsbildare och politiker.

Förutom det tryckta materialet finns denna webbsida, www.kyrkornaocheu2009.se. Till webbsidan har kopplats en så kallad aktivitetskalender som ger möjlighet för kyrkor och samfund, liksom andra aktörer som berörs av ordförandeskapet, att tipsa om arrangemang. Det gäller inte minst samfundens regionala och lokala enheter ute i landet. I det avseendet är avsikten att arbetet med information och kunskapsförmedling också skall syfta till att inspirera och stödja aktiviteter runtom i landet. Hemsidan kan också nås via SKR:s och Kyrkornas EU-kontors webbsidor, www.skr.org respektive www.kyrkornaseukontor.se .

 
Europeiska ekumeniska samarbetspartners
En viktig faktor i arbetet utgörs också av kontakter med regeringen. Frågorna om ordförandeskapets innehåll handläggs inom EU-ministerns kansli. För de möten som respektive minister står som värd för, eller möten som regeringen ordnar i övrigt, finns ett särskilt kansli. Strax innan ordförandeperioden inleds har i andra länder överläggningar ägt rum mellan företrädare för kyrkorna och statsministern eller utrikesministern — på vissa håll med båda två. Vid dessa möten brukar också representanter för KEK och COMECE delta.

Det kyrkliga samarbetet inför ordförandeskapet sträcker sig också ut i Europa. Som nämnts ovan finns de ekumeniska organisationerna KEK och COMECE i Bryssel. De står i daglig kontakt med EU-institutionerna och är därför väl insatta i EU-arbetet, både det som avser ordförandeskapet och de mer långsiktiga frågorna. Här finns kvalificerade resurser på plats i Bryssel, som på kyrkornas vägnar löpande bevakar frågor och arbetar för att påverka beslut. I samband med ett ordförandeskap utvecklas detta samarbete ytterligare. På samma sätt som regeringarna samverkar kring ordförandeskapet i en trojkamodell, för Sveriges del tillsammans med Frankrike och Tjeckien, har en liknande arbetsmodell nyligen introducerats för kyrkorna.

Grunden för detta ekumeniska samarbete lades vid en konferens på stiftsgården Åkersberg i Höör i slutet av maj 2008. Initiativet togs av KEK med stöd av COMECE, och vid detta tillfälle samlades representanter från kyrkor med erfarenhet av ett ordförandeskap, till exempel från Tyskland och Finland, och kyrkor från Tjeckien som har ordförandeskapet under våren 2009 och Sverige som tar vid den 1 juli 2009. På programmet stod olika frågor med anknytning till kyrkornas roll i förhållande till EU och särskilt under ett ordförandeskap. Överläggningarna kretsade främst kring frågor som det är angeläget för kyrkorna att driva och särskilt hur ett ordförandeskap kan ge förutsättningar för detta. På den senare punkten har kyrkorna i Europa olika förutsättningar för detta, mycket beroende på vilken ställning de har i sitt land. Genom den samordning av intressen och insatser som nu har påbörjats har alla kyrkor med stöd av varandra större möjligheter att driva sina frågor såväl i Europa som i sitt eget land.

Genom de ekumeniska organisationerna och sina kontakter med andra kyrkor i Europa är SKR och dess medlemskyrkor starkt engagerade i det arbete som KEK och COMECE bedriver för att bevaka och påverka debatter och beslut i EU. Det är ett uttryck för att vi har del i ansvaret för dagens och framtidens Europa. Med det gäller lika mycket Sverige. Faktum är att omkring 70 procent av de beslut som fattas av fullmäktige i våra kommuner har samband med beslut som ursprungligen fattats i Bryssel. Vill vi kunna påverka riktlinjer och lagar som styr vår egen vardag på hemmaplan, behöver vi göra vår röst hörd också i Bryssel. Omsorgen om Sveriges angelägenheter stannar inte längre vid landets gränser.