Sveriges Kristna Råd bildades i slutet av 1992 som nytt nationellt ekumeniskt organ i Sverige, med breddad medlemsbas och nya uppgifter jämfört med föregångaren Svenska Ekumeniska Nämnden som hade verkat sedan 1932. Efter en interimsperiod upprättade SKR sitt kansli 1 januari 1994 i det nyskapade Ekumeniska centret där ett antal ekumeniska
organisationer samlades under ett tak.
I SKRs stadgar § 1 och 2 uttrycks rådets mål och syfte
§1 Inledning
Sveriges kristna Råd SKR är en gemenskap av kristna kyrkor, samfund och församlingar i Sverige som med Bibeln som grund utifrån olika traditioner bekänner den treenige Guden, Fadern, Sonen och den heliga Anden.
I den heliga Andens kraft och enhet vill SKR fullfölja den gemensamma kallelsen att i ord och handling vittna om Guds rike och Jesus Kristus som Frälsare och Herre.
§2 Syfte
Rådets syfte är
- att vara uttryck för och verka för kristen enhet;
- att främja ett gemensamt kristet vittnesbörd i ord och handling;
- att vara mötesplats för kristna kyrkor, samfund och församlingar för gudstjänst, bön, dialog, samråd och samverkan;
- att vara samlande och samordnande ekumeniskt organ på det nationella planet.
"Kyrkorna tillsammans"
En viktig uppgift för SKR är att länka samman medlemskyrkornas eget arbete inom olika områden. Det gör vi genom att erbjuda mötesplatser för idéutbyte, skapa nätverk, ge kommunikationsservice och stöd för ekumenisk bearbetning, publicera material och samordna gemensamma aktiviteter.
Kärnområden
Det som kyrkorna tillsammans lyft fram som de mest centrala områdena för ekumenisk reflektion och samverkan ryms inom det som kallas SKR:s "kärna".
I kärnan finns följande områden:
• Ekumenisk teologi
• Ekumeniskt vittnesbörd
• Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle
För dessa områden finns särskilda områdesansvariga inom SKR:s kansli. Kring kärnan finns såväl långsiktiga ekumeniska program med anställd personal som tidsbegränsade ekumeniska projekt.
Resurser för varandra
Att utgöra "kyrkorna tillsammans" kan innebära att en eller flera kyrkor inom ramen för SKR anförtros uppdrag på delegering för helhetens räkning. Kyrkornas resurser på olika sakområden kan även mötas inom SKR:s ram i nätverksform och på det sättet gemensamt utgöra en resurs för "kyrkorna tillsammans".
SKR-relaterade ekumeniska nätverk finns kring områden som till exempel invandring och integration, handikappfrågor, ungdomsfrågor och diakoni.
Fyra kyrkofamiljer
I Sveriges Kristna Råd möts medlemskyrkor och observatörer fördelade på fyra kyrkofamiljer. I dessa ryms de olika kristna traditionerna i vårt land.
Att se de olika kyrkorna familjevis är ett sätt att inför varandra och omvärlden tydliggöra den tradition och gemenskap som finns inom familjerna. Det är också ett sätt att fördela kyrkornas representation i olika sammanhang.
Den lutherska kyrkofamiljen har ca 7,6 miljoner medlemmar i Sverige. I hela världen finns det omkring 60 miljoner bekännare.
Svenska kyrkan är den största lutherska kyrkan i Sverige och är en öppen folkkyrka. Sedan 1500-talets reformationsrörelse är Svenska kyrkan en evangelisk-luthersk kyrka. Detta har genom lagstiftning förnyats då kyrkan år 2000 skilts från staten.
Den katolska kyrkofamiljen har ca 165 000 medlemmar i Sverige. Tillsammans bildar de Stockholms katolska stift, med en biskop som ledare och närmare 40 lokala församlingar.
Katolska kyrkan fanns i Sverige under medeltiden och återkom vid slutet av 1700-talet.
Katolska kyrkan utgör idag en världsvid gemenskap med omkring en miljard medlemmar. Den har förgreningar i alla världsdelar samt ett andligt centrum i Rom.
Den frikyrkliga kyrkofamiljen har i Sverige ca 250 000 medlemmar, i verksamheten deltar nära det dubbla antalet. Antalet bekännare i världen uppgår till omkring 400 miljoner.
De flesta frikyrkosamfunden i Sverige har sin startpunkt i de evangeliska väckelser som bröt fram i vårt land under 1800-talet.
Den svenska frikyrkofamiljen har många grenar, sinsemellen ganska olika, men förenade i betonandet av den personliga trons nödvändighet. Kyrkofamiljen samordnas av Sveriges Frikyrkosamråd, som finns integrerat i Sveriges Kristna Råd.
Den ortodoxa kyrkofamiljen har närmare 100 000 bekännare i Sverige. Världen över finns omkring 300 miljoner bekännare.
Inom Ortodoxa kyrkofamiljen samverkar ortodoxa kyrkor ur den bysantinska traditionen (t ex den Rysk-ortodoxa, Serbisk-ortodoxa, Rumänsk-ortodoxa) respektive den orientaliska traditionen (t ex den Koptisk-ortodoxa, Syrisk-ortodoxa, Etiopisk-ortodoxa).
Utmärkande för de ortodoxa kyrkorna är att tron i första hand kommer till uttryck i liturgi (nattvardsgudstjänst) och bön snarare än i bekännelseskrifter.