I ett öppet brev till Domstolsverket, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen för Själavårdare i Kriminalvården fram skarp kritik mot att häktningstider blir allt längre och att häktningsförhandlingar sker godtyckligt och utan den misstänktes personliga närvaro. Brevet innehåller också en uppmaning att hörsamma kritik som Sverige fått av Europarådets antitortyrkommitte.
Brevet avslutas: "Vi som är aktiva i den andliga vården i Kriminalvården vill slå vakt om rättssäkerheten också för dem som misstänks för lagbrott. Vi kräver att de och deras närstående behandlas humant och med respekt för den personliga integriteten. En häktad är oskyldig tills dom vunnit laga kraft!"
Brevet i sin helhet finns nedan.
Frågor besvaras av
Kjell Mazetti, konsulent, Andlig vård i kriminalvården, Sveriges Kristna Råd, 070-726 19 31
Lars-Gunnar Skogar, konsulent, Andlig vård i kriminalvården, Sveriges Kristna Råd, 070-259 71 21
-----------------
Öppet brev från Själavårdare i Kriminalvården
Till:
Domstolsverket
Riksåklagaren
Kriminalvårdsstyrelsen
f.k Justitieminister Thomas Bodström
Ett 40-tal medlemmar i Själavårdare i Kriminalvården, SiK, med stor erfarenhet av de häktades situation är samlade till rikskonferens på KVA Gruvberget den 16 - 18 september 2005. Vi vill att Domstolsverket och Riksåklagaren med allvar tar del av och vidtar åtgärder i enlighet med den kritik som CPT (Commision for Prevention of Torture = Europarådets antitortyrkommitte) riktade efter sitt senaste besök.
Med stor bestörtning tar vi del av att människor får längre och längre häktningstider, och att beslut om restriktioner oftare är regel än undantag. Både häktnings- och omhäktnings- förhandlingar genomförs ofta godtyckligt och utan den misstänktes personliga närvaro och vi erfar att tingsrätternas värdering av åklagarnas motiv för sina krav är otillfredsställande.
Vi förväntar oss:
· Att Domstolsverket utreder hur tingsrätterna behandlar åklagarnas krav om häktningar och restriktioner.
· Att alla häktningsförhandlingar sker med den tilltalades personliga närvaro och att hans/hennes rätt att motsäga åklagarens framställning tillvaratas.
· Att Riksåklagaren låter utreda om och hur de olika regionala skillnaderna uppstår när det gäller häktningstider och restriktioner.
· Att Riksåklagaren meddelar åklagare hur och vilka krav som måste ställas för att någon skall kunna häktas och meddelas restriktioner under så långa tider som idag förekommer.
· Att tingsrätterna vid beslut om restriktioner dessa nyanseras utifrån det behov som föreligger.
· Att Kriminalvårdsstyrelsen tydligt och regelbundet informerar sin personal om att de som har daglig kontakt med de häktade har möjlighet att kräva lättnader i restriktioner för att förebygga bestående skador.
Vi som är aktiva i den andliga vården i Kriminalvården vill slå vakt om rättssäkerheten också för dem som misstänks för lagbrott. Vi kräver att de och deras närstående behandlas humant och med respekt för den personliga integriteten.
En häktad är oskyldig tills dom vunnit laga kraft!
------------------------
