Ickevåldsfonden ska finnas till år 2010, berättade moderatorn Alice Bah-Kuhnke, som är styrelseledamot för fonden.
- Vi vill göra en extra kraftansträngning till 2010, därför kontaktade vi Fryshuset.
Birgitta Olsson, riksdagsledamot (fp), KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Hanna Hallin, ordförande för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer och Eva-Lis Preisz, ordförande för Lärarförbundet, diskuterade ickevåld och ansvar. Ungdomar måste tränas i att ta ansvar och få förtroende, sade Hanna Hallin, och det sker till exempel på Fryshuset men också i scouterna, djurrättsorganisationerna. Birgitta Olsson sade att det i Sverige finns en förbannelse, "eldsjälstänket", där man lämpar över ansvar på en idealistisk lärare, flyktingförening och där individens ansvar att gripa in mot våld försvinner.
- Jag tror att vi vuxna är rädda för att måsta ändra på oss, men om nästa generation ska bli mer fredlig och demokratisk måste vi själva bli det, sade KG Hammar, som också ville göra ickevåld till en killmodell, eftersom unga män är en nyckelgrupp när det gäller våld.
Eva-Lis Preisz pratade om våldet i skolan och om att ordning och reda inte handlar främst om väktare och larmbågar utan om samarbete och tillit.
- Det behövs en massa ratade stenar ute i skolorna, unga människor som varit ratade och fått en ny chans, sade Anders Carlberg, vd för Fryshuset, och menade att de är viktiga förebilder.

- Plötsligt hade man gått vidare genom lite snack - jag hade inte ens läst en bok!
Det sade Leo Razzak som arbetar för Fryshusets projekt mot hedersvåld, Electra, och som är hedershjälte inom Sharaf hjältar som jobbar med attitydförändringar hos killar. Han berättar om hur han och kompisarna blev inbjudna till Fryshuset och under sex månader pratade om tjejer, samhället, sex, framtiden - och utan att det knappt märkte det ändrade attityder.
Hedersvåld kommer från patriarkala strukturer som fanns "innan Muhammed och Jesus, från grottmänniskorna".
- Om man accepterar att det inte har något med religion att göra, utan att det är kulturella synsätt, då går det att förändra. Ingen kommer att skriva om Koranen och de tio budorden kommer inte att bli tolv, men kultur kan man förändra.

Jan-Gunnar Isberg, brigadgeneral på Försvarahögkvarteret, har arbetat nästan 40 år i armén, främst med fredsbevarande insatser. Bland annat i Cypern på 80-talet, Balkan på 90-talet, Afghanistan år 2000 och i Demokratiska Republiken Kongo, DRC, under 18 månader 2003-2004.
- Den mest brutala operation jag varit med om, det var mycket hårt, sade han.
I Kongo var han ställföreträdande Force Commander för 11 000 man. Sommaren 2003 hade ett fredsavtal undertecknats i Kongo, det fanns en övergångsregering. Men våldet fortsatte, milisgrupper krigade och befolkningen kom i kläm. Miljontals internflyktingar, mängder av våldtäkter, barnsoldater, inget fungerande juridiskt system eller polis.
Hur bygger FN upp en mission? frågade Jan-Gunnar Isberg och svarade själv att militära och civila organisationer inom FN alltid samverkar. Uppdraget för FN-styrkan var att skydda befolkningen till varje pris, med rätt att använda dödligt våld för att skydda civila vid akuta hot. Det var inget lätt uppdrag, Jan-Gunnar Isberg beskriver operationer där det hängde på ett hår att FN-styrkan skulle lyckas med målet att öka säkerheten för befolkningen.
- För att uppnå demokrati måste man uppnå säkerhet. Det tycker jag att vi nådde, även om problem kvarstår.

Ickevåldsfonden och Sveriges Kristna Råd arrangerade i år för första gången Ickevåldets dag tillsammans med Kriminalvården och Folk & Försvar. Ickevåldsfonden är kyrkornas arbete för ickevåld och startades som ett svar på FNs årtionde för ickevåld, som FNs tidigare generalsekreterare Kofi Annan tog initiativ till år 2000.
Ickevåldsfonden delade för femte året i rad ut priser till personer och organisationer som aktivt arbetar för att motverka våld i samhället. Mottagarna fick dela på 325 000 kronor som har skänkts av Sveriges kyrkor och församlingar och delar av näringslivet.

Truls Bernhold 100 000 kronor för att i klostermiljö ha hjälpt många intagna vid kriminalvårdsanstalter att ompröva sina liv. Han får priset för att kunna fullfölja projektet och ledsaga de före detta kriminella även efter deras frigivning.

Brottsförebyggande centrum i Värmland
100 000 kronor för sitt långsiktiga och konkreta arbete att förebygga våld bland ungdomar, däribland genom arbetsmaterialet Tänkarboken för lärare och elever. De får priset för spridningen av Tänkarboken.

Mikael Åström och Medlingsverksamheten i Umeå kommun 100 000 kr för sitt arbete att genom medling hitta konstruktiva lösningar för försoning mellan offer och gärningsmän. Priset ska bland annat användas till att utveckla medlargruppens kompetens vid medling i ungdomsbrott.

Anton Abele får Ickevåldsfondens hederspris på 25 000 kronor för sitt initiativ att på några dagar samla
10 000-tals unga i protest mot gatuvåldet.